Det mest ”minnesvärda” denna veckan men som jag gärna hade varit utan var Soyas 3 EP-anfall i torsdags och inläggningen på djursjukhuset i Malmö mitt i natten med misstänkt lunginflammation.
Nu är doggy hemma igen och verkar må efter omständigheterna bra men det kommer nog att ta några veckor innan hon är helt återställd och risken för nya EP-anfall har ju inte försvunnit 🙁
När 2013 var i antågande hoppades jag på ett BRA år men måste konstatera att jag hittills knappast blivit bönhörd- tvärtom.
Det har varit hur mycket elände som helst och jag har av olika anledningar inte ens berättat om hälften på bloggen så nu känns det verkligen som att det borde vara NOG!
Nåväl, Kreon känns fin och snäll i alla fall och mitt digra, svettiga och ibland extremt tålamodsprövande arbete med att få till mer normala uteritter börjar äntligen ge resultat tycker jag.
Än rider jag inte för fullt men är på god väg dit och så här långt känns det bra.
Men jag ska inte sticka under stol med att jag då och då överfalls av tvivel i stil med ” ska det någonsin bli min tur” eftersom det ständigt tycks hända saker som gör att jag inte kommer iväg och kan tävla som jag vill med den häst jag faktiskt köpt för just detta ändamål.
Så gammal jag är så kan jag ändå känna mig som en avundsjuk Birgitta 12 år (eller 6) som ser hur ”alla andra” åker iväg och tävlar medan jag i bästa fall rider fin dressyr hemma och i sämsta fall är på väg till nya veterinärbesök med en halt häst.
Nu får det banne mig vända med allt tack!
Avdelningen ”Man FÅR gnälla ibland”- skrivet på makens I-pad (som krånglar) eftersom min bärbara dator precis har slutat att fungera utan förklaring. Underbart när man är totalt oteknisk!
