Scenario:
En stallkamrat som du sällan kan undvika pikar dig ständigt om allt möjligt som har med din häst att göra. Det framförs åsikter om hur du rider, fodrar, din utrustning osv.
Stallkamraten är inte uttalat elak utan mer subtilt dömande men det stör dig oerhört eftersom det aldrig tycks ta slut.
Vad gör du:
* Ignorerar kommentarerna även om du kokar inombords.
* Ställer stallkamraten mot väggen och frågar varför denna utsett dig till sin personliga hackkyckling.
* Börjar leta annan stallplats.
OBS! Som ofta när det gäller ”samvetsfrågorna” gäller detta INTE mig 🙂
Herregud, hade ställt människan mot väggen o bett henne skaffat sig ett liv:)
Hmm, den var ganska svår att svara på..
Jag skulle nog fråga på ett vänligt sätt vad hon egentligen menar? Tex, menar du att jag rider dåligt? Har en ful häst? För jag förstår inte riktigt vad du säger? Detta ”trevliga” sätt brukar få de flesta att tappa talförmågan.. 🙂 Det är nog mitt sätt att hantera frågan på.
Och OM personen faktiskt skulle säga ja, jag tycker du rider dåligt. Då hade jag blivit riktigt arg… Men oftast blir de så ställda så de säger inget mer sen. Det har jag varit med om iallafall… Kill them with kindness.. 🙂
Intressant fråga! Och rätt så vanligt tror jag. Jag har befunnit mig i en liknande situation för några år sedan. Då valde jag först alternativ 1 och sedan alt 3.
Idag hade jag nog gjort annorlunda. Kanske inte ”ställt mot väggen”. Men ifrågasatt, ställt motfrågor, tydliggjort vad personen egentligen menar. Kanske använt lite MI. Det hade nog fungerat…
Den här typen av passivt-aggressivt beteende är svårt att tas med. Det blir dock så fruktansvärt negativt och energikrävande för den som blir utsatt, att man måste agera för att orka stå kvar i stallet.
Jag har inte råkat ut för det men skulle kanske först fundera på om det låg något i vad personen påstod. Kanske skulle be om förtydlignade/exempel för att höra vad som behöver rättas och förslag på hur.
Kanske denna person är just den enda som VÅGAR säga till mig?
Det får bli en anonym kommentar då man aldrig vet vem som läser. I mitt fall var det stall ägaren som var denna person som ständigt kom med nedsättande kommentarer både om min ridning och om min kunskap. Det var så det var bara och jag vet av erfarenhet att diskussioner inte ledde någon vart. Detta var en av orsakerna till min flytt till ett ställe där man tillåts växa och inte trycks ner.
Jag hade fått ett frispel och bett människan dra åt skogen.
Hade gått i taket kan jag lova!
Men nu behöver jag inte ha med någon annan att göra mer en min Pappa i stallet så de är skönt!