Redan då jag stod i begrepp att köpa Archie tipsades jag om att man kan åka till tex auktionerna i Verden i Tyskland och köpa häst och jag hade också en stallkamrat som gjorde just detta.
Själv reste jag aldrig iväg och när jag nu får samma tips- dvs att man kan hitta långt billigare hästar i både Tyskland och Danmark (så sägs det i alla fall) så känner jag att detta inte är något som jag kommer att göra i första taget.
Nu ska man aldrig säga aldrig men jag är ytterst tveksam av flera anledningar.
Dels är det givetvis långt bökigare att resa utomlands än att hoppa in i bilen och köra 10-15 mil runt om i Skåne men framför allt så tvekar jag i den händelse något skulle gå fel efter att man har köpt hästen.
Jag INBILLAR mig att det är lättare att reklamera en häst köpt i Sverige än i Tyskland men jag kanske har fel?
Sedan inbillar jag mig också att det kan vara svårare att ”följa” en häst köpt utomlands- dvs hur den är uppfödd, var den har stått, vilka som har tävlat den och med vilka resultat.
Kanske är det inte så märkvärdigt som jag målar upp men ska jag satsa i princip hela mitt sparkapital på något jag hoppas äga i många år och vara mycket nöjd med så vill jag eliminera så många frågetecken och ”riskfaktorer” som möjligt.
Hur känner ni läsare inför att köpa en häst från utlandet? Har ni rent av gjort det? Skulle ni kunna tänka er att göra det eller är ni lika fega som jag?
Min man köpte sin lusitano i Portugal, direkt från en uppfödare där. Uppfödaren är välkänd även i Sverige och kommer t ex hit regelbundet och håller träningar. Det var givetvis en trygghet. Det finns en del man behöver kolla upp när man köper i utlandet – t ex är det ju bra om det går att försäkra in hästen före resan. Det kräver att försäkringsbolaget accepterar den utländska veterinärbesiktningen. Inte helt otippat har jag skrivit en artikel om detta – kan det vara ca 5 år sedan? OM du skulle ångra dig kan jag se om jag har den kvar och isf skicka den till dig! Min Am är tyskfödd, men jag köpte henne i Sverige. Men jag skulle absolut kunna tänka mig att köpa häst utomlands.
Nej skulle aldrig köpa häst från utlandet tyvärr. Läst alldeles för mycket skräckhistorier. De har ju inte heller samma hästhållning som vi kanske och då vet man ju inte hur hästarna är uppfödda heller för den delen. Nej de går bort hos mig tyvärr!
Funderade ett tag pa att kolla hastar i Sverige, och korresponderade litet med en saljare i Frankrike. Men sen blev det for bokigt. Och for dyrt. Men om jag skulle ha en riktig dressyrhast (som ju ar dyr har ocksa – araber far man for struntsummor i GB) skulle jag nog leta i Danmark eller Holland, typ, och ta hjalp av nagon erfaren person som redan gjort det. Forstar hur du tanker, och helt pa egen tass skulle jag nog inte vaga mig ut i dessa okanda vatten.
Haha .. jag har en historia att berätta vad gäller Verden. Det måste ha varit sommaren 2006 och jag hade sålt mina hopphästar och letade en dressyrhäst. Kollade in Verdens sommarauktion på nätet. Hade väl inte tänkt köpa något men tycker det är kul att kolla videorna innan och sedan se vad de går för och till vilka länder. 2006 var nog precis när de började lägga ut allt på nätet och jag tror inte alla hästhandlare hade koll på att man kunde spåra hästarna så lätt. Jag hade kontakt med en känd dressyrtränare/försäljare här i Skåne som sa att han hade en jättetrevlig fyraåring på väg upp från Tyskland. Den skulle komma efter helgen. ”Jaha”, sa jag … ”Har ni köpt den på Verdenauktionen som gick nu i helgen?” .. Men ÅH nej det hade de inte alls gjort. Den kom direkt från uppfödaren. Jag gick in på nätet och kollade och hittade en exakt likadan häst som den här försäljaren försökte kränga … samma kön, samma mankhöjd, samma stam, samma färg …. och den hade sålts till Sverige :-D. Den hade sålts till Sverige för 6 000 Euro vilket då var strax under 60 000 kr. I telefonen skulle han ha 250 000 för samma häst. Jag konfronterade honom och sa att jag ser ju att ni köpt hästen för 6000 euro på auktionen … men han nekade bestämt. Det var dock samma häst det var fråga om tog jag reda på via kontakter. Nuförtiden vet ju alla att man kan få reda på det mesta via nätet så sådana här rena ljughistorier är förhoppningsvis mer ovanliga.
Den gången min stallkamrat skulle till Verden kollade jag på hästarna på nätet och undrade i mitt stilla sinne hur många gånger man hade jagat vissa 3-åringar med gud vet vad (som inte syntes i bild) för att få dom att flyga fram i världens ökade trav efter gud vet hur många försök.
Jag gillar inte heller konceptet att kreti och pleti kan provrida dessa stackars unga djur under auktionen och INBILLAR mig att en del kan vara helt mentalt slutkörda efter en sådan upplevelse.
Din story är för övrigt tyvärr inte alls osannolik Dagge och än idag är jag helt säker på att hästar som av mig som privatperson max hade kunnat säljas för säg 100´ lätt säljs av vissa ”toppnamn” för det dubbla BARA för att de har sitt namn att luta sig emot. Å andra sidan inbillar jag mig också att man, om man köper av en SERIÖS näringsidkare också kan få en heeeeelt annan hjälp än om man köper av en privatperson (och om något ”skiter” sig). Det i sig skulle jag nog vara beredd att betala en hel del extra för, dock inga fantasisummor.
Kopa fran utlandet MASTE val inte vara auktion? Finns val forsaljningsstall och stuterier att aka till ocksa – dar man inte riskerar det scenariot du beskriver.
Jag har förstått att hästarna pressas stenhårt under den månaden de ”rids till” och att det är helt kaotiskt de dagar som intressenter får provrida dem :-(. Men man kan säkert göra fynd om man har skaffat sig rätt kunskap/kontakter.
Vad gäller priset på den häst som jag skrev om. Jag har egentligen ingenting att säga om att han fyrdubblade priset innan hästen ens kommit upp till Sverige. Han kanske verkligen gjorde ett fynd och det kostar ju en del att plocka upp hästen hit. Det som jag tyckte var uselt var att han ljög mig rakt upp i ansiktet.
Min kommer från elitfölsauktionen i Verden, men, då var hon ju oxå just ett föl. Det känns på något sätt tryggare än en vuxen häst.
Man kan ju kolla upp uppfödaren innan, och även ringa till tyska förbunden för att fråga om uppfödaren, dom har rätt bra koll i alla fall den gången jag pratat med ”mitt” förbund.
Jag har många i min närhet som har köpt hästar via ett försäljningsstall här i sverige som importerar från mestadels tyskland, holland och irland. Dom hästarna har avskräckt mig från att importera.
Hästarna har inte alls hållt ”måttet”. De har sagt varit utbildade upp till säg tex medelsvår, men när de väl landat hos nya ägaren så har man fått börja om igen. Tror som nån skrev innan att hästarna pressas väldigt hårt månaden innan försäljning. Dessutom har merparten av hästarna varit väldigt skygga, framförallt huvudskygga. Det finns såklart undantag men jag kommer aldrig köpa en importerad häst.
Jag tror inte jag skulle våga köpa häst utomlands, har hört allt för många tråkiga historier. Men å andra sidan…med rätt kontakter som man litar på och en bra häst så…
Vi har varit och handlat hopphästar hos VdL i Holland flera gånger under förra året och alla hästar har varit kanon! Till hösten blir det troligtvis ett besök i Verden för att kolla gångartshästar. Har man bara rätt kontakter och lite sunt förnuft är det absolut ingen fara att köpa hästar utomlands tycker jag.
Min köptes i Danmark då jag bodde där. Precis som några skriver så finns det massor av seriösa uppfödare och privatpersoner utomlands. Varför skulle de ”luras” mer än svenskar? Försäljningstall skulle jag nog kollat supernoga innan jag köpte en häst därifrån. Men där finns det ju ofta möjlighet att rida fler hästar samtidigt. Språk kan ju också vara en barriär till att köpa utomlands.
Tycker importerade hästar fått ett dåligt rykte pga oseriösa hästhandlare.
Undrar vad de säger om oss svenskar och våra uppfödningar nere på kontinenten? Dålig ridbarhet och tunga hästar har jag hört 🙂
Men visst finns det en trygghet att köpa från någon man känner i närheten…men det kan gå fel ändå.
Vår lille köpte vi i Danmark.Privatköp där säljarna verkligen fixade ALLT !:) De till och med körde hem honom till oss. Det enda krånglet var väl språket i så fall 😉 Möller hade varit i den här familjen i sex år och de hade köpt honom direkt från uppfödaren. Ändå kan jag säga att jag aldrig mer kommer att köpa från utlandet direkt. Annorlunda hästhållning kan innebära problem. Vår hade till exempel aldrig sett träd och skog, aldrig gått på bete. Nu, ett år senare har han vant sig vid det mesta och jag hoppas att han till och med ska kunna gå ute dygnet runt snart. Vår andra häst är tysk, men hade varit Sverige i 4 år när jag köpte honom och han är som vilket svenskt halvblod som helst.
Jag har bjudit flera hundra tusen på en – som jag tyckte – fantastisk häst i Verden en gång.
Jag blev helt KÄR, hade aldrig suttit på en sådan gummiboll. Westerland hette han och var e. Welser–Loredo. Fler tyckte hästen var fantastisk och den blev auktionens näst dyraste häst. Den gick först till Luxemburg för typ 450´ där den gick bra i unghästklasserna. Ett par år senare såldes den till Nadine Capellmann. Jag följde den ett tag och några år senare hade den inte gjort NÅGONTING. På hennes hemsida beskrevs hennes hästar och denna häst beskrevs som mycket fin men lika svår. Tack gode gud att jag inte fick den …
Äldre och visare skulle jag INTE gärna köpa häst utomlands och allra minst på auktionerna. Gångarterna kan jag bedöma med egna ögon, det är enkelt, men jag är alldeles för intresserad av hästens ridbarhet och temperament för att vilja köpa av annan än någon jag kan fråga ut på svenska. Sista hästarna jag köpt har jag mer eller mindre skrämt livet ur säljaren genom att säga att om hästen så mycket som hivar av mig en enda gång så kommer jag vilja lämna tillbaka den ;-). Ingen skulle vilja sälja en knäpp häst till mig tror jag. Även om man kan prata engelska eller en gnutta tyska så försvinner nyanserna och detaljerna och de är väldigt viktiga för mig.
Men, vad de flesta är negativa till att köpa utomlands! Samtidigt verkar inte många ha gjort det…. men har dåliga erfarenheter från andra då kanske?
Och nej, man hör inte så ofta om bra svenska tävlingshästar här i mitt område (Tyskland, Frankrike, Holland, Belgien…).
Om jag bodde i typ Säffle, skulle jag inte lita mer på en försäljare i Haparanda än en i Sydtyskland, där utbudet är så mycket större och priserna inte sällan är lägre (jag VET detta, talar inte bara i oblivion).
Jag kan inte tänka mig att köpa en häst någonstans i världen om jag inte hade goda, tillförlitliga kontakter, hästen kom från ett renommérat stall, jag sett den med egna ögon (provridit), och jag själv valde vet för kontroll. Kunde jag inte t.ex. franska, hade jag banne mig sett till att jag hade någon med mig som kunde översätta, läsa finstilt etc. så att en SÅN sak inte skulle stå i vägen. ”Jojo, jag köpte min dressyrhäst på auktion per internet i Polen, för den såg bra ut på bild¨och jag lärde mig lite ryska i skolan. Och nu står jag här med en f.d. travare som krubbiter och sparkar.”
Är man inne på att kolla hästar i andra länder är kontakter A och O anser jag, man bör kanske sätta någon vecka till detta, planera och boka tider med olika uppfödare/stall man fått rekommenderade, så att man hinner se och testa så många hästar som möjligt. Lägga upp ett program. De olika förbunden kan också stå till tjänst och tipsa om hästar till försäljning från privata uppfödare och stall.
Summa summarum: jag är FÖR import!
Jag GISSAR att många tvekar pga flera av de skäl som både jag och andra angett.
Språknyanserna som Ann tar upp tex och att det troligen är så att ”gemene man” som ska köpa häst INTE har några kontakter som kan vara behjälpliga utomlands.
Man känner troligen inte heller till vilka lagar som gäller utomlands OM man vill reklamera ett köp- det kan var svårt nog i Sverige där man som konsument ändå har ett relativt bra skydd osv.
Sedan handlar det väl också mycket om plånboken? Ska man köpa en häst för säg 50.000 och likvärdiga hästar går att finna utomlands för 30.000 så kanske man inte tycker att det är mödan värt för att ”tjäna” 20.000 då ändå egen resa, import av hästen osv också lär kosta en del = inte sååå stor förtjänst men ändå en större risk än att köpa i Sverige.
Min sons ridlärare har en ridskoleverksamhet och hon köper hästar från Danmark JP horses? eller något sådant heter det.
Där hittade hon bland annat MIN WINSTON (som jag köpte av henne). Hon har bytt hästar där om de inte har fungerat och har ett bra samarbete med både detta salustallet och något till.
Jag kan säga att hon haft många trevliga hästar som hon tagit hem som bara har mellanlandat och blivit vidaresålda direkt. Jag är imponerad över hur många riktigt trevliga hästar hon tagit hem ifrån danmark. Fast hon är petig och har god blick för trevliga hästar, Hoppryttare som hon är i botten retar jag henne ständigt för att hon alltid tar hem trevliga dressyrhästar som ofta som av en tillfällighet kan hoppa också ;-).
Hoppsan
JM horses skulle det ju vara:
http://www.jmhorses.dk/index.php/en/
mvh
Cia
”men framför allt så tvekar jag i den händelse något skulle gå fel efter att man har köpt hästen.” — ”Jag INBILLAR mig att det är lättare att reklamera en häst köpt i Sverige än i Tyskland men jag kanske har fel?”
Som köpare ifrån svenskt företag där jag försökt att reklamera häst och drivit saken upp i tingsrätt kan jag säga att det INTE varit lätt. Jag trodde att konsumentköplagen skulle göra klart mer betydelse för min sak som konsument än vad den gjort. Det hela var svårt och dyrt och inte värt det. Så min erfarenhet är att jag lika gärna kunde ha köpt den utomlands eller vad som helst, det var inte mkt till hjälp eller skydd. Jag förstår helt klart i efterhand varför jag hört ifrån många håll att det i stort inte är värt att gå upp i rättstvistar om hästar, oavsett köpesumma.
Kan säga att jag tvivlar på att någonsin våga köpa häst för ens nära de pengar en häst borde vara värd (tänker på kostnad att föda upp). Jag är ung och tjänar typ minimilön, att våga satsa kring 6-siffrigt belopp igen är bara att glömma, det är inte värt den här risken tyvärr.
Så jag kommer köpa billigt och det ser ut som att man kan få oinridna unghästar för klart mindre pengar än här hemma.
Jag tror man kan hitta många fina unghästar billigt i Sverige, om man har kunskap, orkar leta och framför allt VILL ha en så ung häst.
Jag har ju köpt alla mina hästar som helt gröna (utom de 2 första som jag inte hade så länge) och det har verkligen varit en otrolig tjusning att forma hästen själv och lära den ”allt” och det roliga med unghästridning är ju att man får nya ”framgångar” nästan varje gång man rider :).
Dock känner jag efter mer än 25 års hästägande att jag liksom inte ORKAR ”börja om på nytt” IGEN- även om tiden går fort så vill jag inte ha en 3-åring som man knappt kan rida mer än varannan dag. Den skulle dessutom inte ”passa in” på vår anläggning pga hagsituationen (för små hagar för en så ung häst som man inte kan motionera dagligen).