I morse var det åter dags att sjunka ner i min fåtölj (läs: Zack) och idag premiärinvigde jag faktiskt ”hans” ridhus.
Jag har bara ridit på Gammelgårds fina utebana tidigare, mycket på grund av det behagliga väder vi haft men idag var det så mörkt när jag kom att det helt enkelt inte GICK att rida ute.
Ridhuset var mycket fint (och gigantiskt) och tjockisen ännu finare så jag var mer än nöjd när jag hoppade av efter 45 minuter.
Jag har en teori om varför gossen går så bra just nu men vill prova den lite fler gånger innan jag avslöjar min hemlighet :).
När jag red för Zacks tränare beklagade jag mig över galoppen- ”det känns som hästen trav-galopperar” sa jag på vilket tränaren i sin tur svarade lakoniskt men helt sanningsenligt att ”det är för att han lyfter max 20 centimeter från marken”.
Och det är det bästa sättet att ”utmana” mig 🙂 för nu jäklar ska jag visa både tränaren och mig själv att det GÅR att få ett annat svävmoment i galoppen- fåtöljen ska banne mig FLYGA innan jag är färdig med honom:).
Det går redan mycket bättre och den förvända galoppen håller nog godkänt betyg på tävling om den är som idag men mer ska det bli.
Det är bara att fortsätta att ”mala” runt i galopp så att orken kommer mer och mer och växla mellan förvänd och rättvänd dito.
Jag varierar också ställningen och tempot och är noga med att inte klämma med skänklarna- totalt självgående är det som gäller, möjligen understött av en liten touch med spöet på baken.
Nu är det hejdå övergångar och hallå luftig galopp- like it or not röda pojken :)!
Jätteintressant Birgitta! Hur resonerar du kring det där med orken? Specificera gärna vad som är ”nöta”. Räknar du puls, eller vad? Min gosse orkar knappt två varv i paddock på tygeln med bärighet just nu innan han ”måste” bryta av. Är du jättenoga med formen eller är det viktiga att han bibehåller galoppen? När du rider förvänd, fattar du då förvänd och rider du då varv på varv eller vad? :))
Nix, ingen pulstagning :).
Jag försöker galoppera så pass många varv som det känns att Zack orkar med bibehållen kvalité (absolut i form- han är dock 13 år).
I början var det i förvänd galopp kanske 1-2 varv på sin höjd, nu orkar han det dubbla.
I rättvänd ännu fler.
Sedan räknar jag inte varven- det är inget självändamål att orka galoppera HUR många varv som helst men det ”måste” vara fler än 1-2 i alla fall annars blir det liksom inte så mycket jobb av det på en vuxen häst.
Man får öka kraven successivt helt enkelt och som sagt helst sluta innan det börjar bli en neråtgående spiral.
Har hästen väl blivit trött är det svårt att komma tillbaka till optimal ridning och detsamma gäller nog mig själv också om jag ska vara ärlig.
Jag ska tillägga att när jag var med en vän som skulle provrida en saluhäst (uppfödd och riden av en våra OS-ryttare i dressyr) häpnade vi av denna då femåriga häst som utan problem galopperade varv på varv i förvänd galopp som om det vore den mest naturliga sak i världen. Jag slogs då av att vi rider alldeles för lite förvänd galopp och tramsar med att ”hörn är för svåra”. och bryter av innan. En insikt jag numera bär med mig och ska försöka uppfylla själv. Lättare sagt än gjort dock.
Jag håller med. Jag tror att det överlag, i alla fall bland hobbyryttare finns en felaktig föreställning om hur jobbigt det är med förvänd galopp.
Just förvänd galopp är något jag lärt mina unghästar tidigt och de har varit så stadiga i denna att det därefter blivit lite svårt att lära dom att byta- i alla fall om man provade att byta genom att försöka rubba deras balans. Det gick inte då den förvända galoppen gjort dom så balanserade :).