Nyligen fick jag berättat för mig om ett ekipage som mitt under pågående omhoppning krockade med ryttaren som stod på tur att starta- gissningsvis för att den sistnämnde inte var vaken nog att hålla sig undan.
Sådana här incidenter kan ju sluta väldigt allvarligt tänker jag- inte nog med att man kanske missar en möjlig placering men man kan ju få skador på både sig själv och hästen- fullständigt utan egen förskyllan.
När jag började tävla hoppning på stenåldern var det inte tal om annat än att man var ett ekipage inne på banan åt gången- flera år senare började man ibland införa systemet med att ryttaren i tur att starta efter en fick komma in och ”hålla sig ur vägen”.
Tillvägagångssättet uppstod för att spara tid när det var många startande men jag börjar undra hur bra det egentligen är?
Nu tittar jag för sällan på hopptävlingar oavsett nivå så jag kan inte svara till hur vanligt det är att man blir påriden eller att ryttarna på olika sätt stör varandra men rent spontant så känns det inte så säkert med detta system eller överdriver jag?
Några incidenter har vi varit med om ju.. En med en ponny o nån med funktionär ivägen . Men framhoppningen är värst ! Oftast full fart o noll koll på ” ridhusregler” samt 5 föräldrar som hjälp. Min dotter har lärt sig att ha stenkoll på framridningen men vad hjälper det när ryttarna kommer i full galopp på BÅDE in o utsidan skrikandes vilket hinder de ska hoppa!? Vi tävlar i lägre klasser o skickligheten o farten överensstämmer inte alltid där! Borde finnas en regel som kräver MINST 2 vuxna funktionärer med pondus att hålla ordning ! Föräldraansvar ja men inte alla inne på framhoppningen samtidigt! Själv står jag på läktaren/bredvid o går endast in om nåt inträffar. Självfallet förstår jag att de med mindre barn vill vara inne MEN de står oftast utspridda över hela ridbanan o inte mellan hinderna. Och att snällt säga ifrån hjälper inte , för då väcks det berömda fenomenet ”ponnymammor” till liv ordentligt. Fler än vi som råkat ut för samma saker som oss på framhoppningen ? /Linda
Just framhoppningar tycker jag i många år har varit fullständigt livsfarliga- en del ryttare har varken haft styr på sin egen häst eller koll på omgivningen = en livsfarlig kombination.
Och så alla dessa ”medhjälpare” som trängs bland hinderna, ibland bärandes på femton täcken och annat i famnen samtidigt som de slåss om vem som ska höja och sänka- nästan så att slagsmål uppstår….
På alla tävlingar jag varit på har ekipaget efter väntat på sin tur inne på banan. Det är också så att du hoppar sist i klassen stannar ekipaget före kvar som ”sällskap” till dig. Har aldrig upplevt incidenter med andra ekipage, men höll på att rida ner en funktionär som gick bakom hindret med kaffet i handen…. Tur jag har en superhäst. Grrrr…. Framhoppningen däremot har varit fasan på varje tävling och där har det varit en del tillbud… Det gäller att ha koll på alla andra. Suck!
Jag tävlar lite i hoppning på låg nivå, och jag tycker det är bra att man har två ekipage inne ¨på banan. Min häst hinner lugna ner sig lite, och titta runt på banan innan det är dags att sätta igång. Detta kräver ju dock att man är väldigt uppmärksam och ser till att hålla sig ur vägen. Dessutom är ju risken att krocka på framhoppningen ungefär 10 000 ggr större än att man gör det inne på banan….. Där skulle man behöva hitta nya regler och vara hårda på att dom följs.
Som föregående kommentar, funktionärer inne på framhoppningen som styrde upp det hela! Och endast funktionärer och inte föräldrar, komipsar eller dylikt. Jag tävlar häst på lokal nivå och jag tror inte att det är lika illa som på ponnytävlingar, men just framhoppningssituationen gör att jag inte tävlar lika mycket som jag egentligen skulle vilja.
Så länge de inte startar med fenomenet på dressyrbanan så är jag evigt tacksam *ASG*
Tycker det mesta på hopptävlingar är mer eller mindre kaos. Folk har inte koll på sina hästar, de planerar sin tid dåligt och blir stressade, medhjälpare har inte koll och är i vägen, de har med sig barnvagnar och hundar överallt. Nej hopptävlingar är inte min grej föredrar lugna, välordnade dressyrtävlingar där det värsta som händer är att folk inte har koll på ridhus reglerna på framridningen 🙂
Tycker inte att det ska vara fler än den som tävlar inne på tävlingsbanan.
Händer något sånt där så är det ju så himla otäckt.
Har själv varit nära krocka på hemma plan och de var otäckt som tusan.
Ändå sa vi vart vi skulle osv, men tjejen svängde ändå in precis framför mig.
Usch blev tvärnit i från galopp på den hästen jag red o då blev vi skrämda.