På tal om gårdagskvällens inlägg undrar jag idag vilka rykten ni hört om olika hingstar?
Och- tycker ni att de stämmer?
Tycker ni själv att vissa hingstar nedärver vissa egenskaper väldigt tydligt och vilka egenskaper är det i så fall?
Har ni någon ”drömhingst” som ni gärna skulle ha en häst efter och motsatsen: finns det hingstar som ni ALDRIG skulle vilja ha en häst efter? Why?
Själv har jag aldrig varit det minsta intresserad av avel och mina kunskaper måste betraktas som ytterst klena.
Jag har noll koll på de hingstar som verkar i aveln och har tittat extremt lite på detta då jag köpt mina hästar.
Hade Vicke varit utannonserad hade jag dock inte tittat två sekunder extra på just den annonsen- han är ju ren hoppstam rakt igenom och just det hade inte intresserat mig alls utan där hade jag så att säga valt bort individen enbart pga stammen om jag inte hade haft NÅGOT annat att gå på än typ: ”6-årig häst efter Camaro M-Quite Easy säljes” :).
D-Day är en hingst alla jag träffat säger att man ska undvika. Senast så var det en tjej som sa att hästar efter D-Day inte har en stam, de har en diagnos. Min pålle har D-Day som far, det ”märktes” framför allt under 3-8 års åldern då vi i bland var mer i luften än på marken.
Jag har ingen jätteerfarenhet av D-Day men de UNGA hästar jag sett efter honom har varit mycket vackra men elektriska och verkat mer eller mindre istadiga (på tävling iaf).
Men D-Day i andraled är helt okej, har jag hört. Vår stallägare hade en e. D-Day som var helknäpp som ung men skärpte till sig rejält sedan. Blev tyvärr inte så gammal pga diverse problem.
Jag tycker det är väldigt intressant! En del hingstar nedärver vissa egenskaper väldigt tydligt- finns såklart undantag, men vissa hingstar har egenskaper som slår igenom på de flesta avkommor.
Master- ofta fina men tunga och styva framtill.
BH Romanov- Väldigt fina hästar, men ofta lite långsamma och slappa backben, ofta stor luftig lite långsam trav som kan vara svår att påverka.
Warsteiner/ D-day- ofta väldigt skarpa.
Sandro Hit- Fina framben, men långsamma styva bakben som ofta leder till att de blir lite tradiga i munnen.
Kan ju också vara positivt 😉
Figaro R- kanske inte alltid största gången, men trevliga mjuka bakben som är påverkbara.
BH Zack- ofta väldigt fina, ofta byggda i uppförsbacke. Har dock ej suttit på en zack-avkomma än.
Bocelli- Har inte heller suttit på en sån än, men de ser ofta lite ”fula” ut, men rör sig trevlig och ser ut att ha en bra ridbarhet 🙂
Jag skulle nog undvika Warsteiner, har hört av unghästutbildare att de inte är några lätta avkommor. Sen ska man ju tänka på vem det är som ska ha avkomman, är det som jag en vanlig hobbyryttare får man tänka på ett sätt. Proffsen kan ju såklart tänka helt annorlunda då de kan ta tillvara på kvaliteter hos avkomman trots en del svårigheter.
Men man får ju inte glömma bort stoet:)
Idag är det ju så att man vill få fram hästar som har väldigt mkt energi, känslighet och rörelser. Tror inte att många av dessa lämpar sig för vanliga hobbyryttare faktiskt. Har själv haft en häst (i 14 år) som borde ha varit i händerna på en riktig beridare istället…och anledningen att jag köpte honom som oinriden 3,5 åring var faktiskt just stammen och hur han rörde sig. I efterhand fick jag åtskilliga gånger höra att hästar efter den hingsten var för yrkesfolk och inte vanliga hästtjejer. Han var efter Elizar (samma blod som Matador, May Sherif, Andiamo och även Guinness. Jag tyckte dessa hästar var fantastiska och ville gärna ha en med samma utstrålning och gång… Min häst hade väldigt mkt hingstkaraktär och var inte särskilt enkel att rida men en underbart vänlig och härlig häst också.
Jag har bara suttit på en QE häst, och denna var oerhört trevlig men rätt så känslig.
Warsteiners avkommor har jag också hört om att de ska vara svåra, men här ska man inte glömma bort att han nog är den billigaste hingsten att betäcka med just nu ,så jag kan tänka mig att han får en hel del ston som inte borde hamna i avelsboxen över huvud taget…
Fast ’ryktet’ att Warsteiner lämnade skarp florerade även innan ägaren dumpade priset på betäckningar….
Hingstar med många avkommor får ju såklart väldigt blandat stomaterial…. // Linda
Som vissa har varit inne på så får man inte heller glömma stoet- en del hobbyryttare avlar utifrån vad jag sett med egna ögon på hästar som jag bara inte kan FÖRSTÅ vad de ska med en avkomma till. Fula, trist temperament, inga egna prestationer, ingen ridbarhet- nej, då har dessa ston inget i avelsboxen att göra enligt mig. En hingst som får många ston och som är hyfsat billig att betäcka med riskerar pga flera stons egen ”olämplighet” att få rykte om sig att ”ge trista avkommor” medan det kanske är stona som nedärvt detta.
VET man säkert att man ska behålla sitt stos avkomma for life så kan man väl betäcka vilken skräphäst som helst men hur många kan garantera detta och jag kan ÄNDÅ inte förstå varför det inte är bättre att köpa ett fint föl efter 2 fina häst-föräldrar än tvungen avla på något bara för att det tillhör en själv oavsett kvalité.
Quite Easy lämnar gärna bockmaskiner har man hör. Hans son gör det också. Vet jag. Dock bockar inte min men har andra dumheter för sig som extrem tittighet.
Sen finns det uppfödare som kan ta vad fan som helst och lägga på sina ston och det blir ändå folk av hästarna. Visst nedärver hingstarna nåt men ibland glömmer folk av mamman.
Avel är intressant. Nu håller inte vi på med ridhäst avel men för oss var de viktigaste att få en avkomma som var snäll faktiskt då mamman är hård. Jag var tveksam till pappas val först då jag hade träffat en del hispiga avkommor efter den pappan men de slutade ju bra och vi har en snäll och trevlig 2 åring idag!
Min älskade bästa var ju efter D-day, och jag skulle aldrig tveka att köpa en efter D-day igen. Underbarare häst får man leta efter. Men jag tror det beror mycket på hur dom är hanterade och ridna från början.
Ingen häst föds ju ”dum och besvärlig” men sjävklart är ju alla födda med mer eller mindre nerv osv..:)
Sedan ska man betänka att du köpte din D-dayare som äldre, mycket utbildad och framgångsrikt tävlad häst.
När han var unghäst var han inte lika lätt.
Precis, och det var därför jag menade att det beror på hur dom är ridna och hanterade från början.. Han hade säkert inte alls varit så underbar om han inte skolats rätt.. 🙂
Han hade en del attityd, vår kära fina D-Dayare, men han skrämde mig ALDRIG. Och jag är en väldigt feg ryttare. :-). Som treåring galopperade jag honom ensam i skogen. Men han sa upp sig när han inte mådde helt bra i kroppen som 5-åring. Efter det var han aldrig dum, utan den häst jag kommer minnas som min mest personliga kloka och smarta häst.
Är Vicke Camaro M- QE? Har själv en Camaro som jag älskar! Så det blev hoppstam? Jag tipsade om att du skulle leta bland hopphästar då du letade så därför är det lite roligt att det blev en hopostammad. QE hästar vet jag inte mycket om förutom att jag alltid tycker att dom är snygga!!
Ja, Vicke är efter Camaro M och morfar är Quite Easy. Att det blev hoppstam är inget annat än en tillfällighet då han är köpt genom kontakter och aldrig var utannonserad.
Nu är det här längesedan men jag hajade till när en tjej jag träffade på hade en Krevad-Arramavkomma. Jag hoppas att jag minns rätt Ahingst, han var i alla fall känd för att ge tuffingar.
Om det inte vore för att det är en så bra häst hade jag gett upp för länge sedan sade hon….
Jag har också träffat på en D-Dayavkomma , tror att morfar var Stanford men den var inte alls rolig. Nu köptes den rätt ohanterad som unghäst men jag såg med själv hur hon reste sig och försökte slå ner matte med frambenen vid longering som 3-4åring.
Stallarrendatorn förbjöd sedemera någon annan än ägaren och ev personal att hantera hästen. Hovslagaren tackade för sig efter ett tag. Hästen såldes sedan och det skulle vara intressant att veta hur det gick med den.
Jag har också hört att Quite Easy ger bockhästar men vet inte hur mycket sanning det ligger i det. Ofta tycker jag att de är fina och och med riktigt flotta gångarter. 🙂
D-Day har jag fått höra sen dag ett efter att jag köpte Heddan att hans avkommor är hemska. Hon är antagligen ett extremt undantag för hon är nog en av de snällaste hästar jag har träffat. Både i ridningen och hanteringen. Och henne har jag ju haft sen hon var tre. Hon hade inte ens något femårstrots. 🙂
Jasså Hedwig är en D-Dayare! Det har jag helt missat. Tror alla jag någonsin sett varit skimlar :)!
Varje gång jag tränar för Liane W går hon under benämningen ”Cortezhingsten”. Första gången jag tränade för henne så kläckte hon ur sig: ”Herreguuud..hääär kommer det in en häst som ser ut som en hingst efter Corteeeez o så är det ett sto efter D-Day?!
Numera säger hon alltid..”Nämen är det Corteeezhingsten! Vad treeevligt!”
Hon är, förutom en extremt duktig tränare, otroligt rolig också. 🙂
Jag har ju en Bocelli och han är helt fantastisk vad gäller ridbarheten. Faktiskt blev han senast idag av en för mig ganska ny tränare kallade »en riktig GP-häst«. Han har en massa energi och känslighet, men han lägger det BARA på rätt sak – arbetet. Bortsett från lite väl stora bakutsparkar vid bytesinlärningen har han aldrig ifrågasatt en enda sak och går som tåget vad jag än ber honom göra, finstämt, i ridhuset hemma, i skogen eller på tävlingsbanan. Han har Ceylon på mödernet och är inte världens vackraste men med en ryttare på ryggen hamnar det mesta rätt och han fick bla en 9:a på sin trav som unghäst. Jag vill ge honom en 10 på sin ridbarhet och temperament och önskar att han hade fler helsyskon. Då hade jag köpt dem alla. Jag har hört mycket positivt om ridbarheten hos Bocellis men har väl också hört att Bocelli himselfe var ganska busig som yngre. Men han är ju trots allt hingst.
Det intressanta är ju hingstar som gett MYCKET. Det är ju först då man kan ett samband. Detta är ju lite gamalt, men jag har haft en Amiral som rörde sig bra men hade en massa skit-pyssel för sig och jag är glad att det inte finns unga hästar med Amiral i första led längre. Och en Master som också rörde sig jättefint men var lite seg och käftig i truten. En Silvano (Inte N utan den svenska) som nog hade blivit jättefin; bra ridbarhet och luftig mekanik. En D-Day som var väldigt smart, en Prestige som är lite rädd av sig men har Prestiges bakben. Och så den där Bocellin, som jag vill skriva ett hjärta efter om jag visste hur man gjorde!
Nu kanske jag svamlar eftersom jag inte själv sysslar med avel men som jag redan nämnt ser jag också en risk med de hingstar som lämnat många avkommor. Kanske har de också haft ganska många dåliga ston som dels varit dåliga i sig själva så att säga men inte heller PASSAT med hingsten och då kan den sistnämnde få ett oförtjänt dåligt rykte pga dessa skit-ston.
Vet inte om detta varit fallet med tex Robin Z som var mycket populär för många år sedan. De hästar jag sett efter honom har varit tunga, med stora huvud och allmänt trista.
Ser att det finns en hel del Don Romantic-avkommor numera också och kan tänka mig samma sak där som Lena B var inne på: de känsliga/ elektriska hästar som kan komma från en hingst kanske inte är lämpade för alla (hobbyryttare)?
För att ta Kreon som ett exempel hade han hos en promenadryttare troligtvis blivit rent av farlig medan tex X bara satt och njöt helt obekymrat under alla sina pass på hästen.
Tecknet för hjärta: <3 🙂
När jag nämner min pållas stam (e: Gazpon, ee: Napoleon, ue: Arram) får jag nästan alltid höra att det är en ”gammal ursvensk” avelslinje som är himla omodern. Att ingen vill ha ”sådana” hästar längre. Jag kan inte heller något om avel så jag vet inte var ”sådana” hästar innebär, men jag antar att det är exteriört? För mig är det oväsentligt det här med avel, men ändå spännande.
Stämmer in på min Robin Z häst,sedan var han opålitlig också!
Att ingen nämnt Briar än förvånar mig. Mamma har ägt ett Briar-sto och den hästen var från en dag till en annan komplett RABIAT. En ängel att hantera, säker i sig själv och inte någon tittig, instabil individ, utan en ganska stadig häst med självförtroende i det avseende att hon var orädd och trygg med omgivningen etc.
Denna fröken fick dock utbrott som inte går att förklara för någon som inte sett dem. I princip kunde hon trava baklänges, backa var hennes favorit-aktivitet. När hon backade gjorde hon det gärna på 2 ben när tillfället fanns, har dock aldrig lyckats gå över, tack och lov… Kunde tvärvända under uteritt MED SÄLLSKAP och bara skita totalt i kompisen som förvånat tittade när hon försökte sätta av åt andra hållet. Idag har hon vuxit i sitt psyke och är en uppskattad verksamhetshäst som lever ett härligt liv där hon är uppskattad. Hon trivs betydligt bättre där det inte finns krav på att hon ska vara uppe i formen och trava med kadens. Vi är mycket glada att hon fått komma någonstans där folk tycker om henne för den hon är och hon får trivas.
Har även erfarenhet av andra Briar-avkommor som beter sig mer eller mindre liknande. (Att någon ens avlat fram en häst med Briar – Hertigen i stamtavlan oroar mig gravt över personens förstånd) Vet till och med en (kunnig) bekant till mamma som fått avliva en avkomma efter Briar pga att den blev farlig. (Hästen i fråga var frisk i kroppen)
Vad jag förstått mognar hans avkommor sent i psyket, vissa är ”galna” som ung och vissa fortsätter ha sitt vassa temprament men de flesta jag hört talas om eller sett har lugnat sig vid 9-10års ålder.
Jag själv skulle nog undvika att köpa en häst efter D-Day eller som har Hertigen i stammen. Har även hört att Chapman lämnat vassa hästar. Jag har bättre kunskaper om lite ”äldre stambok” än de moderna hingstarna. Generellt så låter det på folk som att svenska hingstar inte är några höjdare när det gäller psyket, både Master och Amiral är kända för att kunna lämna ”hårt huvud”, Briar kan lämna allt från spooky/nervig till helgalen.
Vet någon något om hingsten Elmshorn? Har ridit en häst efter honom som kunde vara riktigt skarp ibland, otroligt trevlig men inte någon du ville komma på tvären med direkt! Rörlig och fin dock!
Intressant det du skriver om Briar för vi har en häst i stallet med det i alla fall tidigare extremt passande namnet BACK!
Enligt ägaren har han inte fått namnet pga sitt BACKANDE men han har däremot verkligen gjort skäl för det som ung.
Numera är han stabil och snäll, jag har ridit ut med honom som sällskap flera gånger och kan intyga detta men som sagt; i yngre dagar var han ibland INTE rolig enligt ägaren.
Haha! Ja backa verkar vara något som flera briar-söner och döttrar kan. Vet att de hade problem med ”vår” fröken första tiden i verksamheten men nu är hon som sagt mycket uppskattad, så efter en trotsperiod verkar det bli stabila individer 🙂
En hingst som jag, först när det var för sent höll jag på att säga, fick veta har gett ”segproppar” är Akribori (Archies pappa).
Och själv flög han inte precis fram under den tid han stod i Sverige efter vad jag både hört och sett på en uppvisning.
Ingen som nämner Donnerhall-blodet som haft sådan avgörande betydelse! Vi hade ju en Don Primero-son i vår ägo. Otroligt fin och ridbar. Står ett helsyskon kvar i stallet också. Otroligt fina hästar enligt mig. Ville gärna ha av det blodet när jag letade så min har Donnerhall som farfar. Pappan heter DeKooning (Westfahler). Stor gång. Bra huvud. Problemet att gången är väl stor och han har jobbigt att korta sig, men det jobbar vi med 😀
Jag väntar föl med Donnerhall på båda sidor 🙂
Min häst är efter de Niro (donnerhall)
Fantastisk trevlig häst som verkligen vill göra rätt.
Men så finns det en sida till ju Tolstoy(Urbino)
Och jäklar vilka piruetter det kan bli när vi rider ut. För det finns monster bakom varje sten.
Nog Urbino blodet som talar där.
Nu kommer jag här ett par månader efter.
Har ett sto efter D-Day (Miss Day). Hennes mamma är efter Krevad, och jag skulle ärligt vilja skrika åt hennes uppfödares grav för det var ett minst sagt kasst beslut. D-Day hästar är sådana som måste vänta lääänge. De måste få tänka, förstå och hinna smälta. Vill ha rutiner och gud bevare mig väl om dessa bryts. Så är det i mitt stall iallafall. Min häst är lite som en pitbull, ska gärna vakta sin flock men hon skulle ALDRIG bitas eller sparkas. Gudasnällt med stoort hjärta som väljer sin människa.
Hon är väldigt hispig och hjärnan är oftast längst ut i svanstippen men hon gör så gott hon kan och när det kör ihop sig ber hon väldigt tydligt om hjälp. Världens roligaste häst att rida med bra gång, dock inga som helst tävlingsnerver då hon blir rädd för sin egen skugga. Men när man lärt sig henne och vet vad som kommer efter hennes små hintar får världens absolut bästa vän. I stallet kallas hon ”Den stora fuxen med den lilla hjärnan och stora hjärtat”. Och så är hon mutbar med allt som går att äta. Gärna pepparkakor eller klementiner. Mums säger hon då.
Skulle dock aldrig avla på D-Day, inte ens om jag hade en halvdöd häst. Ska dock ta föl på min flicka, inte bestämt hingst än men vi får se. Blir nått lugnt och behagligt, gärna Frieser så det blir en barockpinto. Hoppas och ber till gud att det inte blir ett sto och absolut inte en fux. Det finns kanske fler som hon där ute, men en fuxdam på en livstid är mer än nog 😉
I övrigt är Briar också en sådan häst som lämnar rätt vassa avkommor. Ceylon med för den delen. Hade ett sto i mitt förra stall som var E. Briar, UE. Ceylon. Stor som ett hus var hon och ilsk som ett bi. Men hoppade som en gud och hade enormt och vackert steg. Dock skittrist att hålla på med då det flög ben överallt och framdelen var som en piraya. Och att rida var det antingen på två ben eller ett 80% dressyrpass, fanns inget mellanläge. Det där med avel är knepigt och att välja både möderne och hingst är mycket viktigare än folk tror. Trist att så många hästar blir så fel pga folks vilja att ha en prestationshäst :c
Känner verkligen igen det där med ”inga tävlingsnerver” och ”rädd för sin egen skugga”- det är så jag uppfattat de unga D-Dayhästar jag sett på tävling.
Någon kommentar gällande följande stam: Zephyr – Orust – Besk – Orkan?
Tacksam för svar
Jag är verkligen inte speciellt kunnig vad gäller härstamningar så jag kan inte uttala mig mer än att jag själv har haft ett sto efter Zephyr med fantastiskt fint temperament.
Zephyr har så vitt jag vet inte speciellt många avkommor. Övriga hingstar vet jag inget alls om.
Gammalt inlägg…men såg att någon skrivit nyligen, o blev genast intresserad av vad ”någon” kan säga om min (ganska) nyinköpta pållas pappa: Black Coffee? Det enda jag hört är att han är känd för att ge smått…vilket är lite kul, då min är stor som ett hus 😉 ue. är Donnerfly.
Hej! Äntligen nån som har en efter BC ! Vi har en kille efter honom (Northern Mirage) född 2015. Helt underbart social men vill gärna smaka på allt och alla 😉 Mamma är fullblod (Northern Daylight) ca 165 . Tror att Mirage blir större än henne vad det verkar som. är i dagsläget ca 150. Verkar som fullblodet hos mamma har slagit igenom för han är lätt i typen och det ville vi ha. Mirage är enda avkomman 2015. Ska bli sååå kul att följa honom i hans utveckling. BC var ett självklart val för oss, han besitter ett väldigt vänligt sätt och många av avkommorna har tydligen hög ridbarhet men de mognar sent har jag hört. Hur gammal är din tjej?
Bra tråd 🙂
Vad anser ni om Florestan I-blodet?
Mitt sto är e Friendship (e Florestan I). Fullblod i andra led.
Vad kan jag lägga på henne för att lugna ned?
Jag gillar Florestan I-blod, har själv en tvååring e Firenze (som är e Florestan I) Vad jag har hört går det blodet bra ihop med Donnerhall-blod, vårt sto har en hel del Donnerhall, så det var en anledning till att vi valde den kombinationen. Vår tvååriing är nog den klokaste och förståndigaste unghäst jag haft, väldigt mån om att göra rätt och nyfiken och intresserad. Han är nu iväg på inkörning, så det ska bli spännande att se hur han funkar i vagn, det är ju en föraning av hur han blir att rida.
Över lag tycker jag det är svårt att uttala sig om vad hingsten si och så lämnar, som amatör har man ju egen erfarenhet av ett begränsat antal efter varje hingst – och mamman spelar ju stor roll också. Jag har haft en Kaliber-häst, något som jag vet att många rynkar på näsan åt, men för mig var hon helt underbar. Men hon var nog inte för alla, folk brukade ha ganska starka känslor om henne – åt ena eller andra hållet.
Anna-Kajsa – så roligt att jag hittade denna sidan, jag har i dag ”hittat” Firenze i samband med att jag börjat leta hingst till mitt sto som är e Sir Oldenburg – Gauguin de Lully – Brisad. Hur har det gått med din 2-åring?
Det går fint! Han har ett fantastiskt bra temperament och en arbetsvilja som få, han tycker det är så roligt att jobba. Han är inkörd men inte inriden, han är fortfarande rätt valpig. Han är pigg och framåt, men stabil framför vagnen. Just nu ser han mycket ut som en tvååring. Traven är bra, men galoppen lämnar en del övrigt att önska. Men vi har ju sett honom galoppera riktigt bra tidigare, så är inte oroliga för det alls.
Nu kommer jag både månader och år efter, haha! 😀
Men hur tycker ni Stanford-linjen är?
Jag har själv en valack född 03 efter Stanford.
Riktigt vass, får han inte som han vill så ligger man och tuggar grus, OM man inte kan honom. Jag har haft honom i snart 3 år och har börjat lära känna honom riktigt bra. Men han ÄR vass!
Mycket motor, häftigt humör och mycket temperament.
Har sina dagar men är oftast världens snällaste i hanteringen, ridningen är värre. Som tur var börjat bli välriden nu och lyssnar, men tröttnar han, ja då tröttnar han!
Hoppar riktigt bra, när man väl får honom rätt fram till hinder, är det inte rätt så TVÄRnitar han. Allting måste vara perfekt, annars säger han emot.
Samma sak i dressyren, han säger till om det inte passar, oftast bockar iväg, men kan ha lite olika idéer för sig haha!
Riktigt rolig häst att rida dock, har alltid nya saker för sig och aldrig tråkigt att vara i närheten av honom.
Det är hans personlighet som fått mig att inte kunna skiljas från honom. Riktigt trevlig annars. Min Justice. <3
Vet att han var mycket värre som ung. Sadeltvång ovanpå allt och så som sagt fick för sig saker om det inte passade honom.
Hans morfar är Walör, om någon vet något om den linjen med? 🙂
Hade varit kul att veta lite om min röding.. 😀