Jag fick nyligen en förfrågan om jag ville delta i en Hubertusjakt med Vicke och min spontana reaktion var ”huuuuu…..never!!!!”.
Jag såg framför mig hur Fegis-Birgitta skulle försöka att hålla sin samlade galopp medan alla andra ”brände” förbi henne i full kareta- ingen angenäm syn.
Men eftersom jag aldrig de facto har DELTAGIT i någon Hubertusjakt undrar jag hur det egentligen går till?
Är det ”fullt ös medvetslös” eller vad? Blir hästarna uppjagade av att vara så många som ska springa samtidigt?
Ni som har deltagit: var det roligt, kändes det ”farligt”, är det något ni vill göra om? Tycker ni att man kan delta med vilken ”normal” häst som helst?
Det är skillnad på olika jakter. Jag har ridit den i Stockholm och den på Strömsholm. Där är det bra fart och en del rätt höga hinder. Då får man inte vara alltför rädd för att det ska funka, det finns liksom inte utrymme för tvekan. Ta en plats i fältet, håll samma tempo som de andra och framför allt – håll linjen och rid rakt! Man måste våga att inte ha full kontroll, men man behöver inte vara rädd för att hästen ska stoppa på hinder, det händer i princip inte. Jag tyckte det var underbart roligt, en adrenalinkick som är svårslagen – men jag skulle nog inte våga rida någon av dessa jakter idag. Däremot skulle jag nog så småningom vilja rida en mindre jakt med Hugo.
Jag red en hubertusjakt för några år sedan, och tempot var lagom. Man får ju inte rida förbi Mastern! Jag har valt att inte rida jakt med Lavja eftersom hon ofta reagerar starkt när hästar kommer nära/rider förbi, men har du en någorlunda sansad häst tycker jag absolut att du skall hänga med! Det är kul t
Och där skickade telefonen iväg meddelandet mitt i ett ord… Tänkte säga att det är KUL att rida jakt! Det enda stället det kan bli full fart är upploppet, och ofta har man möjlighet att avstå det. Många klubbar gör dessutom så att de gömmer rävsvansen så får man rida och leta, då brukar det inte gå så fort där heller 🙂
Jag red en hubertusjakt för en herrans massa år sedan och hade jätteroligt. Det var absolut inte något fläng iväg som idioter eller så. Vi red en riktigt lång runda med en massa olika hinder, mur, vatten osv.. Det var kanske drygt 50 hästar och visst fick vissa problem på vissa hinder men det väntades och samlades upp. Långa sträckor med skritt och trav utöver hindren. Sedan var det ju ”upplopp” och leta svans men tyckte det var rätt städat. Hästarna var ganska trötta vid det laget.
Enda var väl när vi kom fram till första hindren så tänkte jag… åh fy satan jag kommer att DÖ! Men hästarna hoppade på så det var bara att hålla i manen och blunda för att inse att det gick ju alldeles utmärkt.
Jag tycker man kan delta med ungefär vilken häst som helst men den bör ha en hög grundkondition. Sedan är det väl en fördel om den inte är för het och hetsar upp sig. Sedan kan det ju vara en fördel att kolla hur mycket hinder det är så man är beredd på det. Samt att hästen faktiskt kan hoppa.
Om Hubertusjakt är överhuvudtaget som vanlig rävjakt är det skitkul, livsfarligt och definitivt fullt ös medvetslös blandat med att stå stilla och dricka från fickpluntan – förutom oss förnuftiga ryttare som skrittar runt medans de gamla jaktgubbarna låter sina svettiga flämtande hästar stå stilla och stelna till i kylan! 😀 Fast så går det säkert inte till hos er!
Jag har ridit flera Hubertusjakter men det var många år sedan. Tycker att det var rätt ordningssamt, fanns alternativa vägar förbi hindren och snabbast och stökigast var det faktiskt längst bak i fältet så det kan man väl försöka undvika. Har haft med allt från nyss inridna unghästar till äldre utbildade hästar och alla har tyckt att det var jätteroligt och skött sig fint. Själv tyckte jag det var superkul!!!
Åh en sån red jag barbacka på min gamla ridskola när jag var tonåring. Givetvis en väldigt sansad amatörmässig sådan men shit va adrenalin man fick på upploppet!
Min dotter är anmäld till en i början av november, fast i sista gruppen med bara skritt o trav. Ska bli jädrigt kul (och jobbigt för mig som får springa bredvid) 🙂
Till och med fegmarie har varit med på en Hubertusrunda som vuxen, dock en lugn sådan och utan hopp. Upploppet valde jag att avstå från;) Detta var när jag red på ridskola. Skulle inte göra det idag 😉
Ååå det är en dröm jag alltid haft till mina döttrars förfäran. Nu när jag dessutom har en liten röd Ferrari är de ännu oroligare att jag verkligen tänker göra det.
Jag har varit med två gånger med min häst, han blir supertaggad och ”på” och när han hör jakthornet då får man vara glad över sitt jaktkandar 😉
Tempot är ju ganska högt, det är ju lite meningen på någotvis – men kontrollerat!
Men den jakten jag deltog i hade 3 olika startfält med olika ”tempo” att välja mellan. Fält 1 där jag deltog hoppade alla allt, inklusive vatten och galopperade på medans fält 3 skrittade och travade sig igenom turen och fick hoppa hindrena om man ville.
Fält ett hade jag bara deltagit i med en häst i god kondis och som är van vid att hoppa, eller gått någon fälttävlan. Medans fält 2 och 3 hade jag gladeligen deltagit i med vilken häst som helst, skitskoj upplevelse till häst! 😀