Idag var det äntligen dags för mig och Vicke att inleda vad jag hoppas ska bli våra regelbundna, gemensamma hoppträningar.
Jag har ju hopptränat alla hästar jag ägt och hopptävlat de flesta, den ende som jag snabbt avstod från att hoppa uppsuttet var Kreon som sin goda hoppförmåga till trots hade en tendens att bli väldigt upprörd och sparka bakut de få gånger han rev och då kändes det för osäkert att sitta på faktiskt. Han hoppade i gengäld utmärkt på töm, något jag inte provat tidigare men som alltså fungerade väldigt bra för hans del.
Om Vicke fortsätter att hoppa som idag- villigt och utan drama så vill jag som sagt gärna göra detta regelbundet- jag tror ju på variation när man utbildar en häst och ser hoppningen som en nyttig och stärkande komponent om den utförs rätt.
Om ni undrar vad jag menar med det sistnämnda kan jag väl tycka att tex en tämligen talanglös häst och som man inte avser att tävla hoppning med och som oftare river hinder än tar sig över dom kan få slippa att hoppa- framför allt om den ägs/rids av en ryttare som är rädd för att hoppa och inte har någon känsla för avstånd, rytm osv.
Men detta är så klart upp till var och en- missförstå mig rätt, jag tror bara inte att sådan hoppning direkt STÄRKER hästen eller främjar dess självförtroende osv.
För att återgå till dagens hoppning så gick den hur bra som helst med tanke på att varken jag eller Vicke har hoppat på hur lång tid som helst.
Jag har extremt svårt att tro att det försiggick någon hoppning hos den dressyrutbildare där Vicke stod i ett år innan jag köpte honom och oavsett vilket så var det ju första gången VI hoppade tillsammans.
Några höjder kan jag inte skryta om att vi tog oss över- det mesta var väl vad en del hånfullt skulle benämna som ”nergrävda hinder” men man får ju börja någonstans och eftersom jag känner mig ringrostig så var detta good enough just nu.
Framöver är min tanke att mest gymnastikhoppa, mycket studs och relaterade avstånd för att få till bra språng som stärker och också gör att det känns lätt och kul.
Nergrävd oxer 🙂
Dito kryss och…
…ett räcke som faktiskt var hela 90 cm högt (eller lågt 🙂 ).
Och så en mini-studs!