Nyligen berättade jag om att vi på min anläggning håller på att dränkas av lera i hagarna och det är ju så klart inte särskilt kul för hästarna att vada runt i detta.
Men när jag läser hur andra har det runt om i Sverige på olika hästforum på nätet inser jag att vi hästägare både är ett hårt prövat släkte vintertid men också att vi alla brottas med olika slags svårigheter av varierande grad.
Vissa har inte kunnat rida på flera dagar på grund av istäckta omgivningar, andra överväger att hålla hästarna inne från hagarna av samma anledning och för att undvika fläkskador.
På en del ställen har det stormat rejält och då är man inte heller så pigg på varken utsläpp eller uteridningar.
Här i Skåne har vi rena vår-temperaturerna vissa dagar men översköjs av regnskurar som sedan dränker våra hästars ben i lera.
Och ibland hjälper det inte hur stora hagar man har- jag har ändå sett hästar stå med vatten/ lera halvvägs upp till framknäna och då kan i alla fall jag undra hur roligt det är att gå och dra runt i detta hela dagarna.
För egen del känner jag mig just nu lyckligt lottad över att ha ett perfekt ridhus där jag kan rida så ofta jag vill.
Jag skulle inte klara av träna min häst vintertid UTAN BESVÄR om jag inte kunde rida inomhus och att behöva använda släpet för att kunna genomföra detta hade jag också sett som ett onödigt och försvårande moment i min hästhållning.
Att hagarna ser ut som de gör har jag accepterat för länge sedan- vår stallägare gör verkligen vad han kan genom att både försöka skrapa hagarna och lägga på asfaltskross där det är som mest sankt och som sagt; jag har sett långt värre hagar på många andra ställen i Skåne.
Vädret rår ingen av oss på- var vi än bor i Sverige och det är väl bara att inse att det finns för och nackdelar med allt och att man får ta det onda med det goda.
Eller så får man se till att bli mångmiljonär- köpa gigantiskt med mark där man både kan bygga ett ridhus och preparera x antal hagar som alltid går att använda BRA året runt (kunna strö ut flera ton salt om det fryser på tex) och sedan slippa klaga när vintern kommer :)!
Ja, det är en prövning. Vi har ju inte ens hunnit bygga ridbana än, så det är släpet till ridhus som gäller. Skogshagen blir lerig men är ändå rätt stor. Lilla hagen håller rätt bra, men den är ju så liten, och de går ju tre stycken i den. Vi hade hoppats på en del härliga uteritter under de lediga dagarna, men det går sådär just nu.
Jag får tänka mig för om/ när jag ska rida ut de kommande 10 dagarna då det tydligen är roligt att smälla smällare och raketer lite när som helst- inte bara på nyårsafton :(.
Vicke verkade måttligt road när han hörde dom på håll härom dagen.
Smällare har vi inte hört några, däremot har jag varit lite nervös då vi rider en bra bit utmed järnvägen – men unge herr H har tagit tåget bra.
Lera får man leva med om man bor i Skåne. Mardrömmen är ju bara om det fryser innan hagarna hunnit torka upp. Nu har vi lyxen att alla hästarna har vars två hagar så sparar man den ena så den inte blir upptrampad har man inga problem när kylan slår till.
Jag intalar just nu mig själv att ”detta är tjusningen mes häst” Det går sådär kan jag väl säga. Antingen regnar det så det är som att stå i duschen eller så blåser det så man nästan välter. Har vi tur är det bara ett av alternativen. Förra veckan gav jag upp och har gett mig själv ledigt från ridning. Jag hoppas vädret är med mig imorgon.
Vi har väl en decimeter is med vatten på. Svinhalt. Kallt och snö vissa dar tex -15 igår, snö under natten och sen regn och 3 grader varmt idag. Det går ta mig tusan inte att ta sig fram. Å sätta hästen i transport å åka till ridhus är inte att tänka på i halkan och med decimeter djupa hjulspår. Man får köra i 40 för att öht ta sig fram.
Men å andra sidan så slipper vi stormarna som far fram på andra ställen.
Fy vad hemskt det låter! Älskar ”mitt” ridhus ännu mer när jag läser sådant här.