Ja, tro det eller ej men idag var det faktiskt lite vår-likt i mina trakter och det var det inte bara jag som tyckte utan flera i stallet.
Eftersom det var runt 4 plusgrader under dagen (och det hade regnat lite i gårkväll) så hade mycket av snön hunnit smälta bort och när också solen tittade fram och det var helt vindstilla kändes det nästan ”varmt” (nåja, allting är relativt).
På min ena promenad med Soya såg jag en hel del som legat gömt under snön spira- det ingav hopp!
Även min dressyrträning i ridhuset med Vicke ingav hopp- som jag skrev för ett tag sedan så är dressyr en tålamodsprövande sport med mikro-framsteg (om ens det ibland) men så länge det går åt rätt håll så är jag nöjd.
Idag fick jag till ännu lite mer samling i galoppen och nu kan jag nog snart börja med lite piruettförberedande arbete- helt meningslöst innan man har någon form av samling i alla fall enligt mig.
Även de enkla bytena kändes mjukare- också detta går ju hand i hand med samlingen. Ingen samling = inga bra enkla byten.
Traven är fortsatt mycket fin men jag rider den i en något längre och lägre form än tävlingsformen och får sätta mitt hopp till att Vicke sin vana trogen kommer att bli så pass spänd inne på tävlingsbanan att huvudet automatiskt åker upp det extra snäppet som behövs där 🙂 .
Jag har medvetet och på inrådan av den fysioterapeut som behandlade Vicke för någon månad sedan ridit i denna form och hittills har det ju varit ett vinnande koncept på träning i alla fall.
Tyckte faktiskt också det var en antydan till vår igår och idag! 🙂