Funderar på det här med vrickningar hos hästar.
Om man tittar hur hästar kan fara omkring både när man rider och när de går i hagen får jag nästan tycka att det är konstigt att de inte vrickar sig oftare än vad de gör, eller vad säger ni?
Sedan är det väl som med mycket annat i livet- ett lotteri: vem ska vricka sig och när/ hur ska det ske?
Zack som jag red i somras var tex en världsmästare på att snubbla, en titel jag personligen verkligen skulle undvika hos min häst om jag kunde.
Jag minns fortfarande att jag nästan alltid var mer eller mindre på min vakt gällande att han från ingenstans kunde snava till- aldrig i skritt men däremot ”gärna” i trav eller galopp.
Jag kommer också ihåg hur jag en gång då jag red på en ovanligt hård gräsbana slutade att räkna hans snubblingar när vi hade kommit till typ 20- på vanligt ridhusunderlag snubblade han bara några gånger per pass men det räckte verkligen för mig.
Sedan får jag säga att jag aldrig upplevde att han de facto höll på att gå omkull på grund av sina snubblingar och inte vrickade han sig eller och blev halt.
Min tidigare häst Heron kunde snubbla ganska ofta i skritt men där upplevde jag att det berodde på att han inte var koncentrerad på det han gjorde (läs: gick rakt fram).
Han kunde titta åt ett håll och gå åt ett annat och så vips….snubblade han till! Väldigt irriterande!
Vid ett tillfälle blev han halt direkt efter ett galoppombyte (på en framridning till en hopptävling) – den hältan konstaterades sitta i knät men frågan är om den kom av någon form av feltramp eller annat?
Vicke snubblar aldrig när man rider men har ju eventuellt/ kanske vrickat sig- kanske i hagen eller i boxen eller gud vet var?
Även Décima lyckades vricka sig vid ett tillfälle- hon var en mycket stillsam häst men kom ändå in från hagen mycket halt en dag och det resulterade i ganska många veckors vila med stötvågsbehandling för att påskynda läkningen.
Vad är era erfarenheter av vrickningar?
Vet ni hur de har gått till eller har det förblivit ett mysterium? Hur har konvalescensen sett ut?
Am vrickade sig ju när jag var borta på träningshelg. Jag släppte henne i hagen en stund, och det släpptes ut nya hästar i hagarna intill – hon sprang en del och tydligen lyckades hon vricka sig. Det var bara att packa in henne i släpet och köra de 25 milen hem igen. Bokade vet snabbt, fick 10 dagars vila och metacam, ohalt efter fyra dagar, halt igen några dagar efter metacamet gått ur kroppen. Då åkte vi till Husaby och en ligamentsskada konstaterades. Vila i 6 månader, långsam igångsättning, inget syntes då längre på UL. Hon har aldrig varit halt varken förr eller senare, det är nu 3,5 år sedan. Jag tog i med vilan och igångsättningen ”för säkerhets skull” i samråd med veterinären.
Ingen vrickningserfarenhet men ang snubblingar så är det intressant – min stallkompis tävlingshäst (distans) snubblar titt som tätt och dräller omkring med benen till vardags men på tävling, då jäklar är hon superfokuserad och snubblar inte. Verkar som att hon inte orkar bry sig om att lyfta benen om det inte är allvar 🙂
Jag vet inte hur det går till men ta mig tusan lyckas nästan alla vrickningar ske i hagen?! ser man vad tusan de sysslar med är det ju inte konstigt för det är stundtals ”fritt program” på tid eller western program av hög klass.
Har nog aldrig vart med om hälta pga snubbling vid vanlig ritt. En enstaka gång vill jag minnas det kan vart pga löst underlag i full fart i sväng och landning på hopptävling.
Hur vet man att hästen verkligen vrickat sig om man inte SER det (typ att en går omkull/snubblar etc)? Misstänker skarpt att de kot/knäledsinflamationer som jag haft genom åren berott på ridningen och inget annat även om jag gärna VILL att det skall vara en vrickning för samvetets skull 🙂 Ni som haft konstaterade vrickningar, har era veterinärer kunnat se att det varit ett ”trauma” och inte ”nötning” som orsakat hältan? Bara nyfiken.
I mitt fall konstaterade veterinären en uttänjning av ligamentet, som han bedömde var orsakat av ett trauma. Detta var helt borta på ultraljud efter ett halvår, och vi gjorde även ett nytt ultraljud ett par månader in i igångsättningen för säkerhets skull. Jag såg ju dessutom hur hästen racade i hagen, och hon gick från ohalt passet innan till tydligt halt passet efter. Hästen har ju inte heller någon historik med hältor varken före eller efter.
Jag tänker så här, rätta mig någon om ni tror/ tycker att jag har fel:
Om hästen bara är halt på ett ben har jag svårt att tro att det skulle bero på ”förslitning”- då brukar båda benen drabbas. Möjligen om det skadade benet redan har någon form av defekt/ svaghet att det benet då skulle drabbas fortare av hälta vid en förslitning.
Men är det en häst med ”ua-ben” som blivit halt på ett ben skulle jag säga trauma medan jag har mycket svårt att tro att en vrickning skulle göra att hästen bli dubbelsidigt halt- möjligen efter ett tag om man inte behandlar benet utan tvärtom belastar det för mycket.
De gånger jag haft hälta på ett ben hos mina hästar kunde man den ena gången SE mjukdelsskador via ultraljud (när Décima vrickade sig) och den andra gången satt jag på hästen (Heron) som blev akut halt efter ett galoppombyte så då ”visste” jag ju vad som hade hänt.
Det kan man ju förstås inte veta till 100%. Men i min hästs fall (vrickade sig i hagen i december) var hon helt ohalt vid utsläpp (samt fräsch vid ridning kvällen innan) och på seneftermiddagen/kvällen när jag skulle ta ut henne ur boxen för ridning var hon blockhalt. Både jag, veterinär och hovslagare gissade först på hovböld då hon var så kraftigt och akut halt samt hade lite puls och värme i hoven. Efter åtskilliga hovslagarbesök konstaterade han att det inte kunde röra sig om en böld utan tyckte att det borde vara en vrickning. Vi hade kontinuerlig kontakt med klinik som tyckte vi skulle avvakta besök eftersom hästen blev succesivt bättre, efter 2,5 vecka var vi dock där och de var helt övertygade om att hästen som nu var betydligt bättre hade vrickat sig i hagen, vi fick ordination vila ytterligare en vecka samt Metacam och därefter promenader vid hand en vecka och därefter igångsättning.
Kliniken vare sig ultraljudade eller röntgade men var ändå säkra på att det var just en vrickning som var orsaken, och om de vågar vara så säkra så törs jag nog också vara det…
Jag säger väl iofs lite detsamma. Jag har haft en häst där jag verkligen visste vad orsaken var: hästen reds ohalt. Flög högt som fan i luften, landade. Var halt. Blev rejält svullen kring kotan, tog någon månad vill jag minnas.
Annars kan man väl gissa att många uttröttningsskador är dubbelsidiga. Men säkert inte alltid. Och en uttröttning kan ju kombineras med en lättare vrickning – den då redan »trötta« leden eller ligamenten, reagerar mer. Jag tror nog hästar kan ha en svaghet som gör att ett ben/led/kroppsdel reagerar snabbare på ansträngning. Men att det är VANLIGARE med akuta skador av yttre påverkan om det bara är ett ben.
Bara en liten utvikning, men som kanske kan vara av intresse för någon. Min häst snubblar väldigt mycket, framförallt i trav. Numera är han ohalt men är pensionerad och rids bara väldigt lätt då han vid tidigare hältutredningar konstaterats ha pålagringar i framknäna (carpus).
Enligt veterinären är det inte ovanligt att hästar som snubblar mycket har problem just i framknäna då smärtan gör dem ovilliga att lyfta fötterna ordentligt och därmed snubblar.
Min spontana tanke är också att om en häst snubblar mycket så är den inte helt fräsch.
Behöver inte vara ett fall för veterinären men många hästar verkar ha sträckningar och ibland ömma i muskler. Men först alltid koll av veterinär sen alternativ behandling
KAN också bero på felaktig skoning tänker jag.
Instämmer. Och ofta är det nog framknäna har jag själv noterat. T ex äldre hästar som lite rakbent släpar sig runt, med massa snubblingar.
Få hästar som ser spänstiga ut och har lite »luft i sina framben« snubblar mycket, och ffa inte i trav eller galopp.
Nu