Medan många verkar vara på semester jobbar jag fortfarande och har inte speciellt ont av det 🙂 .
Nu kan jag äntligen skriva att jag rider ”som vanligt” eller ”för fullt” igen men ni som känner mig vet att jag är långt ifrån avslappnad och i tron att detta nu ska vara för evigt- därtill har det gått för kort tid.
Men det är jätteroligt att rida och jag måste bromsa mig själv för att inte ”overdo it”.
Jag hoppas att jag snart kan börja träna för Christina också (det var ju typ mer än 4 månader sedan sist….) och anmäla mig till någon tävling så att Vicke kan börja processen att ”glo av sig” vilket lär behövas.
Vädret har mestadels varit väldigt fint- till och med FÖR varmt för ridning tror jag att vissa har tyckt ibland men jag har inga större problem med att rida i värme.
Tack och lov fläktar det dessutom nästan alltid lite kring både vår gräs och grusbana- det är dessa vindar man suckar över höst och vinter men som är väldigt tacksamma att känna mot kroppen när solen gassar.
På insektsfronten är det än så länge helt uthärdligt- jag har varken behövt använda flugluva eller dito täcke utan har nöjt mig med att spruta på insektsspray på Vicke vissa dagar.
Den som måste vara försiktig i hettan är Soya- värme KAN vara epilepsiutlösande för vissa hundar så de dagar det har varit riktigt varmt har vi bara gått mycket korta kissrundor på dagtid och sparat långrundorna till när det är svalare, dvs framför allt på kvällarna.
I helgen hade vi den årliga städdagen i stallet och den avlöpte väl- vi fick mycket gjort och belönades med en trevlig grillkväll med stor uppslutning.
Gårdagens Soya- en vanlig pose
Jag vill ge lite beröm för självdiciplinen och tålamodet att låta ”V” bli stark sakta och inte hasta fram till normal ridning. Strongt och bra.
Tack!
Jag har resonerat som så att Vicke dels är en för mig väldigt fin häst ”worth waiting for” och dels att jag, om han skulle bli halt snart igen vill kunna åberopa och inför mig själv känna att jag verkligen gjort ”allt” för att han ska hålla.
Och nej, att som någon föreslagit släppa honom på bete med de hovar han har och som ÄR hans ”problem” tror inte jag hade varit ÄNNU bättre för tillfrisknandet- tvärtom.
Jag har följt veterinärens rekommendation om en mycket långsam igångsättning trots att jag aldrig tidigare vilat en häst med ledinflammation så länge (och det har aldrig gett mig några problem vid dessa tillfällen).
Vi har ändrat skoningen och jag är (kanske överdrivet) noga med underlaget när jag rider.
Om inte detta hjälper och en 7 år gammal, ”oförbrukad” häst inte håller för den ridning jag vill ägna mig åt- tja…då vet jag hur jag vill ”gå vidare” utan att behöva tänka ”om jag bara….”.
Hon ser ut att ha det skönt din svarta lilla pärla. 😀 Zahra ligger just nu vid mina fötter fullständigt utslagen, hon tycker att det är jobbigt när det är varmt. De är fina våra svarta pärlor. 😉