Ni som har bytt tränare, oavsett gren, pga missnöje: VAD är det ni har varit missnöjda med?
Själv har jag, ganska naturligt, hunnit avverka X antal tränare på mer än 25 år och anledningarna har varierat.
En av de senaste hade fräckheten att flytta till Stockholm 🙂 så där fanns det liksom inte mycket att diskutera.
Om jag ska berätta om en tränare jag hade för många år sedan och som jag nog inte har nämnt på bloggen alls så slutade jag att träna för denna person för att jag upplevde att hen helt enkelt ”tappade stinget”.
Tränaren upplevdes alltså av mig som att hen inte längre var egentligt intresserad av att träna mig men gjorde det för pengarna och det var jag definitivt inte intresserad av att utnyttjas till.
Det jag framför allt reagerade på var att tränaren började komma för sent till lektionerna, först med enstaka minuter men ibland ganska många sådana men lik förbannat avslutades lektionen precis när den SKULLE ha varit slut OM tränaren kommit i tid.
Och visst, ibland kan man absolut avsluta en träning i förtid, framför allt om hästen gjort allting jättebra eller om den känns trött men när detta började sättas i system lackade jag ur för jag betalade ganska mycket för dessa minuter som alltså krympte mer och mer.
Tyvärr konfronterade jag aldrig tränaren med ovan fräckhet, därtill var jag för konflikträdd och denna person var inte en som inbjöd till att ta upp diskussioner av detta slag.
Jag ”bara” slutade att träna när jag hade hittat en annan, långt mer engagerad tränare.
Hittade en som var betydligt mer djupgående. När den gamla berömde min sits instruerade den nya om den helt för sådär kunde man inte rida omkring. Nu får jag lära mig hur man utnyttjar sin position i sadeln och blir som mest effektiv!
Jag bytte tränare för att min dåvarande tränare ville att vi skulle ha kommit längre än vad vi hade gjort.. Red en unghäst och hon hade nog gärna sätt att vi red MSV A när den var 7. När den var 6 år och fortfarande bara gick LB upplevde jag att hon helt tappade intresset för oss.. Så jag bytte till en som mer ser oss på den nivån vi är på och hjälper oss att ta oss vidare istället för att sucka när vi inte kan nåt vi ”borde” kunna..
Jag är väldigt kräsen när det kommer till tränare. Har två stycken som jag avslutat samarbetet med på senaste tiden.
Den första kan man knappt kalla samarbete, för red bara två lektioner innan jag fick nog. För varje gång jag ställde en följdfråga (för min egen förståelse) så fick jag väldigt luddiga svar. Tränaren kunde inte svara på varför jag skulle göra si, eller varför jag inte skulle göra så.
Den senaste tränaren hade jag ett ganska långt samarbete med. Men det slutade med dunder och brak! Min unga ponny var för dagen något ofokuserad, och hennes lösning på det var att jag skulle driva fram honom samtidigt som jag skulle hålla emot i tömmen för att sätta honom på rumpan. Gav det en chans (fast jag kände redan där att det inte kändes ok) och när jag påpekade/frågade vad jag skulle göra när han bara drog utåt på ena sidan av volten tog hon över tömmarna och piskade upp honom i en jävla fart.
Sen skulle vi jobba över några bommar. Min ponny var nu fruktansvärt tung i handen och sköt ut bogen ännu värre. Jag försökte hålla mig samlad och förklara hur det kändes. Frågade gång på gång hur jag skulle göra utan att få något svar. Tillslut brast det för mig och då blev jag utskälld efter noter, jag skulle minsann inte slösa med hennes tid! Men betalt skulle hon ha lik förbannat.
Det tog tre veckor innan min ponny var sig själv igen…
USCH….förstår att du blev upprörd och även att du bytte tränare!
oj, jag har många exempel på erkända etablerade namn som håller lektioner på löpande band och oftast oengagerat i det enskilda ekipaget. i många fall favoriseras en eller två elever och de andra i gruppen är osynliga, om det inte är den egna mobiltelefonen som står i tränarens fokus vill säga.
Personligen så är tränare utbytta när de inte längre tillför eller utvecklar, eller inte visar seriöst intresse att lyfta fram och hjälpa ekipaget. ungefär som nämns i inlägget
Jag kan bara hoppas att de oengagerade tränarna är ett minne blott.
I alla fall i Skåne finns det ett så stort utbud av tränare att jag INBILLAR mig att dessa inte överlever, dessutom tror jag att det hos dagens ryttare finns en annan…tja…. ska vi kalla det KUNDMEDVETENHET.
Dvs vi är betalande kunder som ska behandlas därefter, inte som några som ska vara tacksamma över att få bli tränade.