Till vår anläggning har det de senaste månaderna kommit lite mer tävlingsinriktade ekipage så att säga och jag måste säga att jag tycker att det är mycket roligare så.
Jag inspireras själv av att andra vill träna seriöst och tävla, på vilken nivå det än må vara och tror också att vi kan utveckla detta i framtiden genom att tex ordna kurser och dylikt.
Idag undrar jag hur NI som står uppstallade på olika anläggningar resonerar; tycker ni att det spelar roll vilket ”klientel” stallet består av eller kvittar det er lika? Utveckla gärna ert svar!
Jag har ju alltid känt mig som en lite ”udda fågel” eftersom jag dels oftast rider på helt andra tider än någon annan på anläggningen ( och det var likadant på ridskolan) och dels har känt mig ganska ensam i mina dressyr-träningsambitioner ibland.
Jag hade verkligen tyckt att det hade gett mig massor om jag kunde träna ihop med någon på min nivå- att vi hade kunnat titta på varandras ridning och ” taktika”.
Men hur känner ni och varför ?
I mitt stall är det högst blandat och det gillar jag. Allt ifrån unghästar till riktiga gamlingar, skogsmullar och tävlingsmänniskor, men mestadels hobbyryttare. Tittar man på stallet bredvid som är utpräglat tävlingsstall så har de lite mera vi-och-dom-känsla, men hos oss får alla vara med. Nu GILLAR jag ju inte alla, men det beror mest på att jag har grava problem med att det kommer in nya människor som inte ”vet sin plats” utan ska börja styra och ställa direkt, men det behöver ju inte vara dåliga människor för det. Stallet bredvid drar med sig en hel del träningar i både hopp och dressyr och det rider vi (ha) på.
På gården finns alla möjliga, fast eftersom det inte finns en regelrätt ridbana ser man sällan några träningar, då får man gå till grannen. Fast jag trivs bra, det är nära, jag kan bestämma det mesta själv och jag brukar frossa i babbel och inspiration när jag är och tränar/tävlar själv.
Jag gillar verkligen inte alla på gården men eftersom vi har olika stall så undviker vi varandra (helt olika syn på hästhållning).
Det hade varit jätteroligt att ha fler i stallet som man kunde rida och träna ihop med. Sedan kanske inte alltid mina tider passar ngn annan, så man hade kanske ändå inte gjort det… Jag delar gärna stall med olika typer av ryttare, bara för att man inte tävlar så innebär ju inte det att man inte är seriös och kämpar på. Viktigast för mig är att stämningen är god och att det inte förekommer en massa skitprat eller annat trist. Men visst, det ultimata hade förstås varit att dela stall med ett gäng med samma inriktning och precis samma tänk i hästhållningen;-)
Nu har jag ju eget, men skulle garna sta pa ett stall med andra distansryttare som aven var intresserade av dressyr/skolning. Problemet for mig pa stall jag statt har varit att icke distansryttare bara vill skritta och skritta, och det funkar inte for mig, behover trava ocksa. Och att manga oftast inte rider om det regnar/ar for kallt/for varmt/dimma/blasigt etc. Sen vill jag inte speciellt hanga med sadana distansryttare som inte ar intresserade av att rida ordentligt och skola sina hastar, finns manga som bara flanger runt och det ar inte min melodi. Har nog mest ridit for mig sjalv nar jag statt pa andra stall. Manga rider ocksa pa tider jag inte kan/vill – just nu finns det folk i omradet som sakert skulle vilja och kunna rida med mig, men de vill ju jamt rida vid typ 11 pa fm, da ar jag fardig (eller sa rider jag pa kvallen, men inte mitt pa dagen) och sa det dar med att man riskerar fa ett SMS dar det star ’ah, det regnar, da kan vi inte rida’… Jag kan inte halla min hast i trim om jag bara rider nar vadret ar perfekt.
Jag har stått i samma stall som en distansryttare som du – vi hade jätteroligt! Vi tävlade och tränade dressyr och lite hoppning, red jakt, och red härliga långa uteritter, och hon lärde mig pulsa och att rida för att bygga kondition. Och vi red i alla väder (och i mörker), trots avsaknad av ridhus 😉
Har stått i ett tio-tal olika stall med olika förutsättningar, dock aldrig i ett enbart tävlingsstall. Men oavsett nivå och inriktning så tränas det och tävlas det alltid. Men inackorderings stallet har alltid varit stor blandning av grenar o raser människor osv. Men visst är det roligast att man har några som kör samma race som man själv , vad det nu må vara.
Föredrar definitivt stall där folk är intresserade av träning och utveckling. Man behöver inte tävla men man ska ha ambitionen att utvecklas på något sätt med sin häst! Gärna liknade tänk gällande hästhållning. Jag skulle nog aldrig kunna stå i ett stall med en massa NH folk och barfotahästar då de är alltför långt från min filosofi då det gäller hästar. En lagom blandning av ambitiös hobbyridning till satsande tävlingsryttare är nog det jag föredrar./ Titti