Har noterat ett nytt sätt att få sina 15 minuter i rampljuset:
Man gör en ”god gärning” men nöjer sig inte med det utan postar givetvis hela händelseförloppet på Facebook och hoppas att ”alla” ska tycka att man är såååå duktig/ klok/ modig/ whatever.
Missförstå mig rätt; jag har definitivt inget emot att folk tar hem tiggare på middag, avbryter mobbing, förhindrar en våldtäkt eller ingriper när de ser annat de brinner för/ vill förhindra osv men måste man alltid klappa sig själv på axeln via FB ?
Det är väl ett toppensätt att sprida goda gärningar
Ofta blir man ju glad av att läsa dem också. De saker du beskriver som exempel är ju väldigt varierande men jag ser inget som är negativt att berätta om.
Tycker du att det är jobbigt att läsa, låt bli. Jag tycker det ganska snart framgår av texten om berättelsen handlar om en god gärning.
Fast som i exemplet i texten (med tågvärden) förstår jag inte varför man måste berätta om detta på FB. Tågvärden bröt dessutom mot företagets policy även om det var i ett gott syfte.
Hm, nu blev det nog sådär igen att texten försvann. Lång var den också.
Kortvarianden är i alla fall att jag tycker man får välja det man vill läsa och att skriva om något som berör är väl aldrig fel?
Det får man så klart göra.
Jag får bara känslan av att folk blir mer och mer mediekåta och kanske ibland gör saker bara för att få synas och höras.
Det kommer ju alltid finnas de som sticker ut.
Fast det är väl lite som att ha en blogg? Man vill ha många läsare och ibland skriva saker som berör?
Absolut!
Huvudet på spiken. Igen!
Jag brukar ofta lägga upp en blänkare på FB när jag lämnat blod. Inte för att bli hyllad som hjälte, men jag vet att många går och tänker att de ska börja lämna blod, men aldrig kommer till skott.
Jag hoppas att mina blänkare ibland kan få någon att skrida till handling.
Att lägga upp en blänkare om att man gett blod tror jag inte alls ”riskeras” att delas tusentals gånger och få den form av attention seeking som jag åsyftar i inlägget.
Det är långt mer ”spektakulära” uppdateringar som jag inte kan låta bli att undra om man ens hade gjort om man inte efteråt har möjlighet att outa dom.