Häromdagen kom vi i stallet att prata om tokiga förväxlingar mellan olika hästar vi gjort- hästar som varit väldigt lika varandra utseendemässigt eller som har råkat stå i ”fel” box varpå man tagit ut en häst i tron att det varit en annan.
Denna diskussion fick mig att minnas en händelse förra vintern som jag skrev om även på bloggen och som vi var flera som hade mycket roligt åt.
Jag träffade då på en katt i vår foderkammare som jag var säker på var Gullis och i denna tro grabbade jag tag i det oskyldiga djuret, tryckte honom mot famnen och ansiktet, gullade lite med honom och befriade honom därefter från mina ömhetsbetygelser.
Problemet var ”bara” att det som sagt inte VAR Gullis jag fått fatt i utan en grannkatt vars existens jag då inte kände till och därför också kunde göra ett så fatalt misstag.
I efterhand tycks det ju även för mig väldigt märkligt hur jag kunde MISSta (obs ordvitsen) min egen katt för en annan, om man tittar på bilderna nedan ser man ju att det skiljer ganska mycket i både färg och teckning på de båda gossarna.
Men det bevisar bara att allt kan hända om man bara TROR tillräckligt mycket och jag trodde verkligen att det var Gullis som satt i foderkammaren, så som han gjort ”en miljon” gånger innan.
När jag tänker tillbaka på händelsen är jag bara tacksam över att grannkatten i ren chock inte klöste ögonen ur mig eller något annat drastiskt men förmodligen blev han så chockad att han inte fann sig.
Jag kan ju tillägga att jag har sett honom ett fåtal gånger därefter och FÖRSÖKT att lyfta upp honom men det tilltaget finns det inte en chans att han finner sig i.
Antingen tycker han inte om att bli lyft av främlingar oavsett eller så traumatiserade jag honom rejält med mitt ”grabba-tag” förra året så att han inte längre låter sig fångas av den galna katt-kvinnan ha ha ha.
Fel katt
Rätt katt
