På tal om mitt inlägg i fredags som i sin tur byggde på något jag läst på en ung ryttares blogg gällande, enligt mig, orealistiskt dyra julklappstips har jag nu suttit och läst de kommentarer som inkommit till tjejens inlägg.
Och jag försöker verkligen att tänka på att det ÄR, och ska vara, skillnad på hur man tänker och resonerar när man är 20 och 50 år gammal- förhoppningsvis utvecklas man ju hela tiden, får ny kunskap, omvärderar saker man trott på osv.
Så när jag läser hur en, förhoppningsvis fortfarande omogen, läsare skriver att ”allt handlar om hur man prioriterar” försöker jag att inte elda upp mig eller ens skriva ett dräpande svar till en så naiv person.
För nej, allt handlar VERKLIGEN inte om hur man prioriterar.
Det finns så mycket som kan hända en i livet som man varken kan förutspå eller planera för och hur man kommer att framleva sina dagar beror på så mycket mer än prioriteringar.
Just samma dag som jag skrev mitt inlägg och läste den naiva kommentaren sålde jag en begagnad sak via nätet.
En kvinna hade svarat på min annons flera dagar tidigare och ville ha saken; dock undrade hon om jag kunde vänta med att få pengarna, 300 kronor, till den 19:e då hennes ersättning från försäkringskassan skulle betalas ut.
Hon ville gärna ha det jag sålde som en julklapp till sitt barn men kunde alltså inte avvara pengarna samma dag.
Jag skrev att jag kunde vänta och hann inte mer än vakna den 19:e förrän jag fick meddelande från kvinnan att pengarna nu var överförda och att hon hoppades att jag skulle hinna skicka varan så att barnet hann få den på julafton.
Varför skriver jag om detta tro?
Jo, för att exemplifiera att alla inte kan köpa ens tämligen billiga presenter ”hur som helst” och att kvinnan i mitt exempel på grund av sjukdom har en annan inkomst än då hon arbetade.
Inget man väljer i min värld och inget som har med några prioriteringar att göra.
Så jag hoppas innerligt att alla de som genom andras (oftast föräldrarnas) välvilja kan leva gott och handla flott verkligen uppskattar det, liksom de som genom eget arbete/ inkomster gör detsamma. Livet kan ändra sig fortare än man anar.
Jättebra skrivet!
Tack snälla att du tog dig tid att svara. Roligt att även en ungdom kan hålla med en tant 🙂 !
Så fint skrivet! Önskar att alla tänkte som du, och att alla tog sig tid ibland att stanna upp och reflektera.
Tack. Jag tror att det DELVIS kan handla om den egna uppväxten och hur man blivit uppfostrad.
Jag har så långt jag kan minnas försökt att tjäna egna pengar, jag har fått lära mig att spara och att man inte kan få allt.
Jag ser ju så mycket i mitt yrke också.
Bra, Birgitta! Gjorde precis en anmälan på skolavslutningen där en pojke i åk ett hade berättat att han inte ätit på ett dygn och var orolig för hur det skulle bli över jul… Bra samarbete med socialtjänsten och skolan såg till att mat kom till familjen.
Det kan vara bra att ha de perspektiven men också en förståelse för att man kan bara förstå sin egen verklighet.
Mitt hjärta blöder när jag läser det du skriver. 🙁
Jättebra skrivet. Att tro att det går att prioritera eller att livet bara består av egna val är korkat och översitterifasoner.
Jag hoppas att dom som för tillfället susar fram på en räkmacka i livet förstår att uppskatta det.
Visst lever vi i skilda världar och även om jag själv inte tillhör något toppskikt på något sätt så anser jag att jag är extremt lyckligt lottad i livet. Eget hem, mat varje dag, lön varje månad, snäll man, fin, alldeles egen häst, underbara hundar och katter.
Idag fick jag dessutom fina julklappar av min snälla pappa och hans fru.
Jag kan bara hålla med, livet är inte prioriteringar alltid.. Jag växte upp som fattig unge på Rosengård och uppskattar verkligen det liv jag lever idag. Jag cyklade till Jägersro med ett! knäckebröd i fickan för att ge en häst, att rida fanns inte på världskartan i min familj då… Nu har jag upplevt mina flickdrömmar med egen häst, vilken lycka! Kanske än större när jag inte trodde att jag någonsin skulle få göra det? 🙂