Mera tisdag- kanske en god jul trots allt?

Puh….nu är jag äntligen hemma, med en något tommare plånbok men…vågar jag ens skriva det….NÖJD!

Besöket hos veterinären (en ny bekantskap för mig, mycket trevlig) gick så bra som det kunde efter omständigheterna.

Efter att veterinären hade konstaterat att svullnaden på frambenet satt mest på insidan och att den faktiskt hade gått ner en hel del blev hennes diagnos att Vicke högst troligt har slagit benet, precis som jag själv har misstänkt hela tiden.

Att det ena bakbenet också var (rejält) tjockt trodde hon bara var ett sammanträffande och hade att göra med lite skorv på det benet. Och jag vet ju själv hur bara ett mikroskopiskt sticksår kan påverka framför allt bakbenen.

Ordinationen är att skritta i en vecka och sedan börja rida som vanligt; detta givetvis under förutsättning att svullnaden går ner.

Någon direkt hälta tyckte veterinären inte kvarstod idag, det syntes precis som jag tyckte i högervarvet men var väldigt lite.

Metacam i 4 dagar och en liten hage, inga back on track förrän efter några dagar när skadan inte längre är ”aktiv”, just nu är värme inte bra för benet.

Veterinären tyckte inte att vi behövde ultraljuda benet i dagsläget då gaffelbandet kändes bra- det är först om hältan kvarstår som vi i så fall får gå vidare med andra undersökningar.

Jag var väldigt glad över ”slag-diagnosen” som jag själv tycker låter mest rimlig; hade det varit en hovböld och vi hade fått dra av skon hade jag varit lång mindre nöjd.

Dels ska ju Vickes känsliga hovar inte utsättas för onödiga av och på-skoningar och dels hade en hovböld fått mig att frukta nya diton eftersom jag i så fall hade tolkat förekomsten av en böld som att hans hovar inte klarar den väta vi har just nu och riskerar att ha i flera månader till om det vill sig illa.

Sedan är det långt ifrån alltid helt lätt att genast gräva fram en böld och det kan uppstå komplikationer; framför allt om man vill ha hästen bandagerad i hagen och inte på boxvila. Jag tvivlar på att jag hade fått något bandage att inte ramla av dyngsurt så som våra hagar ser ut just nu.

Som jag sa till veterinären hoppas jag nu bara att hennes diagnos och prognos stämmer och jag får väl förlita mig på att ingen veterinär hittills ställt några felaktiga diagnoser vad gällt mina hästar.

Även om man med facit i hand kan tycka att jag åkte in med hästen för tidigt/ i onödan så känner jag mig tusen gånger tryggare nu, framför allt eftersom jag vet att det nu kommer 5 dagar då jag i princip måste förlita mig på Helsingborgs djursjukhus med en jourtaxa utan dess like.

Om jag ska skoja till det lite måste jag fråga mig om inte Vicke begriper mer än man tror och hade hört att MIN plan att han skulle vila EN vecka och inte TVÅ som förra året.

”Det måste jag se till att ändra på” har han säkert tänkt i så fall och drämt till sig själv på benet eller vad tror ni 🙂 ?

Och ärligt talat- om det stannar vid dessa två veckor ska jag med glädje låta honom lata sig, absolut!

17 kommentarer Skriv kommentar

  1. Madeleine

    Det finns en ny vet på Näset. Hon heter Maria Mannfalk, hon har haft egen praktik i Danmark i många år. Hon har lagat flera hästar på kort tid hos oss och är även duktig på kiropraktik.
    Och kommer ut till stallet.

    Svara
  2. Åsa T

    skönt ändå… HG har aldrig gjort mig besviken. Ha sköna lata dagar nu. 🙂

    Svara
    • Birgitta

      Ja, stannar det vid detta kan det nästan inte bli mycket lindrigare.

      Samtidigt tänker man hur otroligt lätt det är att sådant här händer.

      Jag skrittar alltid ut utan strykkappor och har dom inte heller på under framridningar på tävling. Kan också skippa dom hemma om jag är stressad. För att inte tala om hagen- där sker det ju okontrollerat spring ”hela tiden”. Med andra ord kunde detta tex lika gärna hänt mitt i ett tävlingsprogram.

      Svara
  3. jannike

    Ugglarps hästklinik utanför Ängelholm har också jour, betydligt billigare än Helsingborg, tänkte att det kunde vara bra att veta. Notan för två liknande kolikfall inkl övernattning skilde 10000kr i slutnota.

    Svara
    • Birgitta

      Har insett att det dummaste man kan göra vid kolik är att ringa ut distriktare. De tar hutlöst betalt och sedan slutar det ändå oftast med att de rekommenderar en att åka till Helsingborg vilket man således kunde ha gjort redan från första början. Så har det i alla fall varit i flera fall jag hört om de senaste åren.

      Svara
      • Madeleine

        Du menar att vid kolik bör man köra direkt till Helsingborg.
        Min förra häst hade kolik ett fåtal gånger, men det hävdes av vet på plats.
        Jag tycker det verkar vara en mardröm att köra 1 1/2 timma med en kolikhäst.

        Svara
        • Birgitta

          Nu generaliserade jag kanske lite väl hårt…

          Kolik är ju alltid svårt att veta hur det ska utveckla sig och det kan ändras snabbt.

          Decimas koliker hävde jag själv minst en handfull gånger, sista gången kände jag direkt att det inte skulle gå, körde upp henne och så blev hon buköppnad.

          De senaste erfarenheterna är med ANDRAS hästar så där har jag inte själv varit närvarande.

          Men mig tar det 50 minuter att köra till Helsingborg och då vet jag att hästen är i bästa händer- hellre än att vaka en hel natt i stallet och kanske riskera snabb försämring.

          Det handlar väl delvis om hur väl man känner sin häst…kanske?

          Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>