Månadsarkiv: mars 2015

Tisdag- en bilfråga

Även idag blev det ett kort och försiktigt pass i ridhuset med fin känsla- jag red bara runt, runt och gjorde inga rörelser utan fokuserade på att kunna reglera traven lite från samlad trav till arbetstrav och vice versa.

Om ridkänslan var fin så var ”väderkänslan” desto sämre- det har regnat nästan hela dagen, precis som igår.

Nu till en fråga till er läsare:

Är det någon av er som privatleasar er bil och vad tycker ni i så fall om det. Gissningsvis bra 🙂 ?

Men finns det nackdelar? Vilket bilmärke kör ni?

Inte en bil men dock en Audi

image

Nix…det är INTE min älskade Gullis som gömmer sig bakom spannarna…..

image

…..utan en till stallet grannes kattpojke vid namn Audi.

image

Han verkar ha koll på almanackan och kommer på regelbunden visit som en riktig ”mars-katt”….

image

…medan han syns till väldigt sällan övriga tider på året.

image

Han har nog varken förstått att han är KASTRERAD eller att vi inte har några ”damer” han kan uppvakta här.

Och i ärlighetens namn ses han bara sova djupt högst uppe på halmbalarna på loftet.

image

Och lille Hatten han leker mest i halmen och med undertecknad och är en bidragande orsak till minus på min flex på jobbet 🙂  .

Drömmer ni er bort?

För många år sedan hade jag en vän som ibland kunde prova en massa skor i olika affärer trots att hon inte alls hade för avsikt att köpa några- hon tyckte bara att det var KUL!?!?!

Sedan dess har jag förstått att det också finns ganska många som är inne på olika hästförsäljningssajter och kollar- inte alls för att de söker efter en häst utan åter igen för att det är roligt.

Samma sak med hemnet som tydligen har många hus-junkies som besökare, framför allt kvinnor som känner till vartenda objekt som finns ute på nätet.

Är ovan något ni känner igen eller nöjer ni er med att kolla på häst och ryttarutrustning på nätet och önska att ni hade mer pengar?

Jag gör ingetdera faktiskt- ser liksom ingen mening med att frestas om jag ändå inte kan köpa vad det nu kan handla om.

Måndag- man ska inte ropa hej….

….så det gör jag VERKLIGEN inte heller men eftersom Vicke såg fullständigt ohalt ut på lina både igår morse och denna morgon så hade jag inte ”mage” att ringa och boka en veterinärtid ”bara för att”.

Om jag fick bestämma helt efter vad som hade känts bäst hade jag velat ha en tid ”för säkerhets skull” om några dagar OM hältan återkommer men det känns som sagt inte juste att uppta en tid på det viset och sedan kanske ringa och avboka samma dag.

Så i stället får jag ringa om läget förändras för vis av tidigare erfarenhet så kan det mycket väl bli så.

Då Vicke var halt förra våren var det ju precis så händelseförloppet var; han kändes halt i ca 4 dagar, därefter red jag 3 pass där han inte kändes halt för en sekund och sedan blev han halt igen och behandlades och vilade ”i en evighet”.

Nu är ju Vicke en häst som är väldigt lätt att känna hälta på, inte för att han har världens trav men den är väldigt distinkt och jämn.

Efter morgonens longering red jag i 20 minuter utan att känna ett enda ”felsteg” så vi får som sagt se vad det blir av detta….förhoppningsvis inget men jag kommer  inte att vara avslappnad en sekund under många dagar framöver. Tyvärr.

Alltså det där med dressyr….

Satt i helgen och tittade på lite resultat från olika dressyrtävlingar och måste åter (har skrivit om detta förut) kommentera hur otroligt ojämnt en del domare kan döma sinsemellan.

Frågan är om det är odelat bra eller inte att ha 3 domare som dömer när resultaten kan skilja sig så mycket åt?

I fredagens MSV A på Strömholm blev tex den som vann placerad som 6:a av en av domarna och den som blev 2:a var placerad som 8:a av en annan domare.

Den som fick fjärdepriset var rankad 8:a, 12:a och 1:a av domarna?!?!?

7:e placerade var rankad 3:a, 23:a (!!!!) och 4:a?!?!?!

8:an var rankad som 18:e, 10:a och 2:a?!?!?

Jag menar…att en domare alltså tycker att man är nästan vinnare av klassen (2:a) medan den andre inte ens anser att man ska ha rosett (som 18:e av 10 placerade).

Ja, jag kan bara hoppas att det inte är så ofta sådana här skillnader förekommer för personligen hade jag ju inte tyckt att det hade varit kul….

Veckan som gått

Bläää…den gångna veckan har inte varit rolig minst sagt.

Det började redan på måndagen då jag fick veta att lilla Skyggis hade hittats så skadad i stallet dagen innan att hon fick avlivas.

Jag vet inga detaljer kring detta så fråga inget mer men det gjorde mig väldigt ledsen.

Detta lite märkliga djur fanns i stallet redan när jag flyttade dit för snart 6 år sedan och vi blev så goda vänner som det gick att bli med en katt som jag tyckte jag gav ett så passande namn.

Veckans andra bedrövelse var så klart att Vicke kändes halt när jag i fredags hade planer på att träningsrida på den bana där jag skulle ha tävlat i lördags.

Även om jag tyckte att min starttid klockan 19.30 kändes ”icke-optimal” (jag rider aldrig någonsin så sent) hade jag givetvis en miljon gånger hellre ridit både då och flera timmar senare än i stället behövt stryka mig.

Vad som felas den gode Vicke har jag ingen aning om och om det är en tillfällig skada eller något mer segt återstår att se- det kommer att  bli en ångestladdad kommande vecka och även om jag som hästägare genomlidit många sådana genom åren tycker jag att det är lika förfärligt varje gång.

image

Hejdå fina Skyggis!

Söndag- regn och sol

Det var verkligen inte roligt att vakna till hällande ösregn i morse och efter lite funderande bestämde vi som hade jouren på anläggningen att vänta med att släppa ut hästarna och åka hem och vänta in bättre väder i stället.

Som jag har skrivit om flera gånger anser jag att jag är den största förespråkaren av hagvistelse i vanliga fall men det får inte ske till varje pris.

Och kan man vänta ser jag ingen nödvändighet i att släppa ut hästar i ösregn där jag av erfarenhet vet att de bara står och glor i bästa fall eller spänner sig i sämsta fall.

Efter någon timme kom solen fram och vi kunde återgå till de ursprungliga planerna med hagvistelse och för min del även en skritt-runda med Emelie, Vicks och Flinga.

När vi väl var tillbaka i stallet började det åter att regna men då kunde man ju rycka på axlarna och åka hem vilket jag också gjorde 🙂 .

Förresten; en fråga från Flingas ägare om någon har en teori eller vet något:

Flinga blöder sedan lite mer än en vecka tillbaka från slidan; det handlar inte om några större mängder och det blöder bara då och då men så klart undrar ägaren vad det kan vara.

Hästen är undersökt av veterinär som hade en teori om att det kanske kunde vara en cortison-behandling som hästen också genomgått som kunde ha utlöst denna biverkning men nu är det 6 dagar sedan denna avslutades och blödandet fortsätter.

Inga sår syns och hästen är som sagt undersökt utan att ”något” hittats men har ni teorier får ni gärna framlägga dom här.

Vilken bra artikel!

Åhhh vad jag nickade instämmande när jag läste denna artikel som jag tycker är sååå ”spot on”.

Nu ska jag inte påstå att jag BRUKAR läsa barns hästbloggar men av de gånger jag gjort detta och framför allt på de UNGDOMS-bloggar jag följt eller följer stämmer det till 100 %.

Det är otroligt mycket prylsnack och prylhets man kan få läsa om och man inser ju snabbt som vuxen att dessa unga (runt 20) människor ibland totalt har tappat sinnet för proportioner och helt verkar sakna verklighetsförankring.

Man tipsar om stövlar för runt 8 papp, hjälmar för liknande summor, jackor och andra kläder med prislappar som jag vet att få vuxna, heltidarbetande människor kan unna sig.

Även hästen ”måste” ha all möjlig enligt mig fullständigt onödig utrustning (vem behöver 20 schabrak och lika många täcken till EN häst) och man kan ju undra hur allt detta finansieras?

Tja, en ungdom försvarade sitt shoppande med att hon minsann betalar för alla saker SJÄLV vilket ter sig otroligt komiskt när hon samtidigt medger att jo….modern betalar ju delar av stallhyra, träningar, försäkring osv.

Kanske vore idé att skippa en del av alla köpen tänker jag och låta moderns plånbok vila helt och hållet? För  i just detta fallet handlar det om en tjej som inte ens bor hemma längre och som har egna inkomster.

Vad gäller utseendehetsen är detta också något jag har reagerat på, dvs hur ungdomsbloggare låter sig fotograferas och vilka selfies de inte drar sig för att publicera på en hästblogg.

Nu låter jag kanske som värsta pryda Birgitta 78 år men alla dessa tunna linnen med upptrycka bröst, nerhasade shorts, läppstiftsplutande munnar osv….hör de verkligen hemma på barns och ungdomars hästbloggar?

Och för er som undrar varför en 48-åring ens LÄSER ungdomsbloggar så tycker jag trots ovan att det ibland också finns HÄST-relaterade vettiga saker som är värda att läsas om, när man har skalat bort ”det andra”.