Hur ofta (om någonsin) kollar ni upp tandstatusen på er häst?
Och vem anlitar ni? En veterinär eller tandläkare?
Själv har jag ju haft en häst (Décima) med ”munproblem” som yttrade sig i att hon ibland/ ofta satte ut tungan utanför munnen när man red. Detta djur visade sig ha flera spräckta tänder och i ett försök att ”bota” den flygande tungan (det lyckades inte….) anlitade jag Torbjörn Lundström som justerade hästens bett kanske 2 gånger om året.
Archie hade ett överbett som också behövde ses till lite extra och även honom hade jag Torbjörn till- en tandläkare jag för övrigt fick mycket stort förtroende för.
Vicke har, ta i trä, hittills inte verkat ha några munbekymmer alls och hans tänder fixade Staffan Lidbeck till i somras, utan någon som helst sedering I might add…lite stolt…
Lite skämt och lite allvar men jag skulle tävla dagen därpå och för att kunna göra detta utan att åka fast för doping fick det bli så även om jag och Staffan kasade en del utmed undersökningsgolvet 🙂 ….så skönt var det inte tyckte Vicke.
Jag kommer att kolla upp Vickes tänder ungefär en gång om året om jag inte märker något konstigt och kommer högst troligt att anlita en veterinär.
Torbjörn var jag som sagt extremt nöjd med men dels är det inte bara att boka honom hur som helst eftersom han har sin egen klinik i en helt annan del av Sverige och dels är hans behandlingar väldigt dyra vilket känns som lite ”överkurs” med en häst utan direkta problem.
Hedwig kollar jag alltid en gång om året av en som är utbildad hästtandläkare inte humantandläkare. Har gjort det sedan hon var tre år. Inget fel på hennes bett men hon får ofta vassa hakar som ger små sår i kinderna.
Kontrolleras årligen av tandläkare Jan Hagström. (Snart dags igen)
Jag är väldigt misstänksam mot s k ”tandläkare”. Vet många som har gått en snabbkurs i USA och sen kommer hit och förstör hästars tänder. Därför vet jag inte riktigt vem jag skulle lita på. Min erfarenhet av även duktiga hästtandläkare är att de gärna raspar ner tänderna väldigt mycket, men de senaste undersökningarna pekar ju på att man inte ska göra det. Oh well. Pippi har jättefina tänder och kollas en gång om året av veterinär, det får räcka.
Jag tycker att det är väldigt stor skillnad på hur tandraspning generellt går till idag mot för säg 25 år sedan.
Då körde även veterinärer in en jätterasp i truten på hästen och vevade omkring med den hur mycket som helst och tämligen ”på känn”.
Idag tittar man mycket noggrannare och använder mindre instrument.
Just Torbjörn Lundström är noga med att betona att man ska fila så lite som möjligt och hans instrument är mycket mer lika de som används på humansidan.
Har aldrig varit med om att nagon har kort in en jatterasp i truten och vevat runt hur som helst pa kann pa nagon av mina hastar nagonsin! Jag har bara anvant specialutbildade EDT senaste 10 aren, innan dess var det alltid veterinaren och nagot planlost vispande tycker jag inte det varit. Men helt klart ar folk noggrannare och kunnigare nufortiden, och ofta har ju en klinik nagon veterinar som ar speciellt intresserad (och har extra utbildning inom omradet), och som darfor skoter tandvarden.
Inte helt planlöst men mest genom att känna med handen/ fingrarna.
För sisådär 20-25 år sedan hände det att en av RIDLÄRARNA på min ridskola raspade hästarnas tänder. Jag har ju ingen aning om ifall hon hade gått nån kurs eller så, men med dagens ögon känns det ju helt befängt. Och för att svara på din fråga så 1 gang om året tycker jag är lagomt, om man inte vet att hasten har ngn slags problem och behöver bli kollad oftare förstås.
DET lät verkligen oseriöst (sagt utan att veta mer om ridlärarens kompetens).
Kollar vid behov, dvs en grundkontroll och därefter planeras kommande intervall.
En mun utan speciella problem behöver man inte gräva i varje år. Jag anlitar gärna typ Torbjörn till första kontrollen därefter någon av de veterinärer som specialiserat sig på häst-tänder. Tror de gärna kallar sig hästodontologer.
Att kontrollera en munhåla utan att sedera känns inte så seriöst faktiskt, en landslagsvet borde veta bättre.
Det haller jag inte med om – det beror val pa hasten om den behovs sederas.
Vadå ”känns inte så seriöst”?
Jag tycker att det handlar om att göra en individuell bedömning.
Givetvis ska man inte utsätta sig själv eller medhjälpare för fara, inte heller hästen men ärligt talat; har man en så snäll häst som jag så kändes det inte det minsta riskabelt utan enbart lite omständligare eftersom Vicke inte stod stilla hela tiden.
Men för mig är det en enorm skillnad om något är omständligt eller farligt.
Och också skillnad på om en häst inte står stilla eller om en häst försöker sparkas, bitas, tränga upp en mot väggen och annat farligt. Att inte stå stilla i just Vickes fall bedömde jag som sagt som 100 % ofarligt och det hade nog vilken veterinär som helst också gjort, landslagsanlitad eller ej.
Och jag ville verkligen ha tänderna rapade när vi ändå var där (veterinären föreslog att jag kunde komma tillbaka en annan dag men jag ville att vi skulle prova för att slippe en resa till) och som sagt kändes det inte det minsta oseriöst på något sätt.
Jag citerar ” Lite skämt och lite allvar men jag skulle tävla dagen därpå och för att kunna göra detta utan att åka fast för doping fick det bli så även om jag och Staffan kasade en del utmed undersökningsgolvet 🙂 ….så skönt var det inte tyckte Vicke.”
Låter inte som att han stod helt stilla direkt.
Om jag ska utveckla det ytterligare, och detta är ju MIN åsikt.
Jag är av den åsikten att ingen levande häst står så stilla att man kan göra en komplett undersökning utan sedering. Det handlar ju inte bara om att den ska stå stilla utan även vara helt stilla med huvudet.
Förslag; Prova nästa gång hos tandläkaren röra på huvudet lite upp och ner eller lite åt sidorna.
Du behöver inte gör det så många gånger innan du blir tillsagd att vara stilla. Varför skulle det vara mindre viktigt med stillhet när man undersöker en hästmun?
Fast det är ju väldigt individuellt på hästar, min gamla behöver absolut inte sederas, står blickstilla, då är det väl om något oseriöst att sedera utan att det behövs. Tycker du slänger ur dig grodor alltför ofta för att jag öht ska kunna ta din ”kunskap” på allvar. Eller så skriver du innan du har tänkt färdigt.
Nej, han stod inte helt stilla under hela proceduren. Men var stilla tillräckligt länge för att veterinären skulle kunna göra sitt jobb.
I ärlighetens namn tror jag att den enda skillnaden mot om han hade varit sederad hade varit att det hade gått SNABBARE och det är ju så klart en fördel.
Men därifrån till att anse att det var oseriöst att inte sedera- nej, det kan jag inte hålla med om utan jag litar på att denne yrkesman besitter så pass mycket kunskap att han är kapabel att avgöra om han kan göra kunden (mig) till viljes eller om han behöver sedera = jag hade fått återkomma.
Vi är antagligen överens om att vi tycker olika.
Jag tror inte för ett ögonblick att Staffan tvivlade på att arbetet skulle bli genomfört sas. Lika lite som jag tror att Torbjörn eller Ove Wattle hade genomfört en undersökning med samma argument (”Jag vill inte sedera för att jag ska tävla i morgon”) .
Och, som redan sagt, min alldeles egna åsikt.
Kvack kvack, hälsar Prick (jaja, jag veet, väldigt omoget 🙂 )
Jag tar ut en ”equine dental technician” som jag ar nojd med, och som rekommenderats av valdigt manga. Hon ar totalt kolugn och hastarna ar HELT lugna med vad hon an gor i munnen, utan sedering. De verkligen litar pa henne och jag har fullt fortroende for henne for hon kan forklara och visa vad hon gor och ser, och jag ar helt overtygad om att hon kan mer an de flesta veterinarer. Har far de inte kalla sig ’equine dentist’, da de ju inte AR tandLAKARE och de gor inte medicinska ingrepp. Raspa tander brukade ju forr i tiden vara nagot som hovslagaren gjorde! Sa att man ska vara battre pa det bara for att man ar veterinar, det koper jag inte, det ar helt klart ett specialomrade och nagon som agnar sig heltid at detta efter lamplig utbildning (inte nagot certifikat inkopt pa internet, liksom) kan mycket val vara valdigt kunnig och kompetent. Som det foll sig sa hade jag faktiskt veterinaren ute av andra anledningar (vaccinering av hast och halsokontroll+vacc av min servicehund) igar och hade bett honom att kolla, och ta bort en vargtand. Sa han sederade Pushkin och sen borjade han kolla i munnen (fanns inte en chans att han kunde gora det utan sedering, men han ar inte sa dar jattelugn och stadig som min EDT, helt klart). Han kollade och rotade och kunde inte se nagon vargtand pa hoger sida dar jag sagt att den var. Forsokte pa vanster sida, men nej, inget dar. Kollade hoger sida igen och kom fram till att vargtanden hade ramlat ut spontant – EDT hade faktiskt sagt till mig att den satt lost och inte var nagot stort ingrepp, och veterinaren kunde se ett litet marke i gommen dar den skulle ha suttit. Bra att veta, fast onodigt med sedering som var IV och innebar ett rejalt sprattel (hoppas att Pushkin inte kommer vara sprutradd nu, det var svart att hitta en ven nar han sprattlade, hm..).
Oj, nu svarade jag inte pa fragan – min EDT kommer 1-2 ggr om aret.
Veterinär som är specialiserad på tänder och har gått kurs hos Torbjörn 🙂
När jag var liten var det hovslagaren som raspade tänderna också. Då var det som du beskriver att ”trycka in en jätterasp i truten”. Det är tur utvecklingen går framåt!
Jag använder mig av veterinär som jag vet är duktig på tänder. Finns många som gått vidareutbildning.
Lutar nog lite åt Prick faktiskt! Kanske en gammal trygg häst fixar att man kollar tänderna utan sedering men i övrigt tror jag det är mkt ovanligt. Eller som min veterinär/hästtandläkare sa: en unghäst med så lugnt temperament att man kan fixa med tänderna kommer inte vara så rolig att rida. Ingen egen motor. Men visst finns det undantag, dock är jag av den åsikten att det borde vara svårt att känna igenom hela munnen med hand och kanske åtgärda något utan sedering. Ingen häst jag har känt har gillar när man drar dem i tungan och undersöker.
Tja…min häst gick att undersöka och raspa tänderna på och jag vidhåller att den veterinär som utförde detta är mycket skicklig och visste vad han gjorde.
Hästen hade dock inga munproblem innan undersökningen (har tvärtom en jättebra mun på alla vis) så det var inga större åtgärder som behövde vidtas.
Och rolig att rida är han VERKLIGEN- delvis tack vare sin fina mun 🙂 !
Men visst; ska vi generalisera så skulle inte jag heller förorda att man undersöker hästars munnar utan sedering.
Men jag har faktiskt alltid haft otroligt snälla djur där man i mångt kunnat och kan göra sådant som man vanligtvis inte gör.
Heron sprutades tex i hovlederna utan bedövning vilket jag inte varit med om att man brukar göra osv.
Har man djur med stort förtroende för människan eller i vart fall ägaren kan man göra en hel del som man generellt inte brukar. Min åsikt och erfarenhet.
Jodå, en del hästar är ju väldigt snälla men dessvärre tycker jag ofta att för snälla hästar saknar det där lilla extra och det vill jag personligen inte vara utan. Visst kan hästen ha stort förtroende för ägaren och den kan därmed göra fler ”otäcka” saker. Men tandbehandling utförs ju inte av ägaren och min häst är exempelvis lite skygg för andra människor.