Nyligen diskuterade vi ju huruvida vi lät hästarna använda oss som servetter och/ eller träd, dvs som föremål att torka av sig på eller klia sig mot.
Vi var nog ganska rörande överens om av vi inte ville vara varken handdukar eller något som hästen gnuggar sig mot men det finns ju annat som i alla fall JAG finner störande men där man kan ha olika åsikter om huruvida det är något att bry sig om eller ej.
Vad tycker ni tex om hästar som står och skrapar otåligt på stallgången?
Själv tycker jag att det är EXTREMT irriterande och de få gånger Vicke gör det får han en tillsägelse direkt.
Konstigt nog (?) har jag noterat att en del hästägare inte alls bryr sig om skrapandet; antingen hör dom det inte längre för att de är så vana tänker jag eller så har de försökt att få bort ovanan, misslyckats och därefter gett upp?
Ja, jag vet som sagt inte men själv finner jag det otroligt irriterade och dessutom tänker jag att det sliter på både skorna och stallgången, eller mattan i transporten om hästen skrapar där.
Detta har jag också noterat på vissa tävlingsplatser; en häst som verkligen står och skrapar det ihärdigaste den kan och inte en människa som syns till och kan säga till den?!?! Nä…för mig är det obegripligt….
Samma sak med hästar som inte står stilla när man borstar dom, som inte vill lyfta hovarna när dessa ska kratsas, som kör upp huvudet så högt det går när de ska tränsas, som man får jaga i hagen innan de kommer, som inte kan stå stilla när man sitter upp osv osv osv….
Vad stör ni er på eller ni kanske är långt mer toleranta än undertecknad som vill ha kadaverdisciplin 🙂 ?
Min häst krafsar i transporten. Jag tycker inte om det men tar gärna mot tips om hur man får honom att sluta….
Jag tror att detta problem kan ta otroligt lång tid att arbeta bort så det krävs säkert ett enormt tålamod om man ska lyckas (och det kanske man inte gör ändå).
Men jag hade provat något eller flera av följande:
1. Ignorera skrapandet och se om hästen slutar självmant efter en stund när den inte får uppmärksamhet.
2. Avleda med tex hönät (så att hästen sysselsätter sig med att äta).
3. Smälla till hästen på benet med tex ett hoppspö varje gång den skrapar (det är detta jag tror kan ta en evighet att träna bort).
4. Ge upp och ha hästen utanför transporten så mycket som möjligt (på tävling tex och om vädret tillåter).
Artikel om skrapande hästar och hur man jobbar för att få bort det kommer i Ridsport 🙂
Min odåga kan vara lite ”högljudd” i transporten på tävling (skrapar, trampar runt osv) men det är ärligt talat inte så mycket att göra något åt (han har hönät fast mat är av underordnad betydelse vid ankomst till tävlingsplats). Det absolut bästa är att bara ignorera honom för då lägger han oftast av efter några minuter (har bett andra på tävlingsplatsen spionera på honom). När jag kommer fram till tävlingsplatsen så öppnar jag aldrig transporten ”för att se hur han har det”, det är som att ge startskottet till värsta lattjolajbanslådan. Jag nöjer mig med att jag ser att han står upp och det gör man ju genom fönstren på transporten. 😉 Jag oroar mig inte för att han ska förstöra transporten, golvet i mitt släp har inte ett märke efter hans aktiva framben än så länge iaf. Tilläggas kan att han inte är det minsta orolig/nervös/rädd utan enbart taggad på att komma ut och mingla på tävlingsplatsen. Ibland kan han vara kolugn och ibland motsatsen, man vet aldrig riktigt med den hästen…
Min skrapar oftast hela vägen i transporten också… Svårt att korrigera, jag har provat bromsa mm. Men han lutar sig mot väggen och sedan kan han skrapa för fullt. Han har tom fått över benet över bommen när han skrapar.. Det är inget småkrafsande utan rejält – jag har bytt matta i transporten en gång redan. Värt att notera är att han aldrig krafsar någon annanstans.
Det värsta jag vet är hästar som tigger. Och det är så enkelt att förebygga genom att inte ge dem något annat än mat i boxen/krubban.
Min kan veva lite med benet på gången ibland.Dock väldigt sällan nu för tiden. Aldrig skrapa med hoven i golvet utan bara veva i luften. Jag är en utav dom som ignorerar då jag testat det mesta men bara fått ett förbannat sto som vevar ännu mer utav ren stress.. Har tidigare haft problem med att ha henne på gången så jag tänker inte börja klappa till henne. Dom få gånger hon gör det skiter jag bara i det. Men det är rätt ofta någon stallkompis som passerar försöker få henne att sluta.. Då ler man lite i smyg och tänker att ”tanken är ju allafall god”.. 🙂
Hästar är ju personligheter. Vissa funkar det att säga till när det gäller sådana här saker, andra inte – dvs man tjänar mer på att ignorera dem. Hästen jag red och tävlade tidigare var alltid väldigt mån om att vara ”till lags”. Om han – för ovanlighetens skull – skrapade i golvet så räckte det med att jag tittade på honom och sa typ ”hmmm” så slutade han direkt. Mitt nuvarande djur anser att ”all uppmärksamhet är bra uppmärksamhet” och följaktligen så kan man säga till honom hur mycket som helst och på vilket sätt som helst utan att han slutar. Det är som sagt roligare att få uppmärksamheten (även om den gör lite ont ibland…) än att lägga av.
Har haft krafsande hästar tidigare och tycker aldrig att det funkat att bestraffa. På senare tid har min nuvarande häst kommit på att det är kul att skrapa med framhoven. Testar därför en ny teknik och tar helt enkelt lugnt tag i benet och håller upp det en stund. Det funkar än så länge riktigt bra för efter ett par upprepningar så lägger han av och står sedan snällt 🙂 Tycker oxå att skrap-försöken kommer allt mer sällan så jag hoppas att det snart upphör helt.
Tiggande hästar ja, usch! Det tycker jag inte om.
Övrigt: när jag först fick Prima brukade hon med blixtens hastighet lyfta ena bakbenet i en sparkmarkering varje gång man skulle kratsa hoven. Det löste jag väldigt fort med att ha ett hoppspö som jag lappade till henne med på benet (lätt) lika snabbt tillbaka. Tog bara nån vecka så var det borta. Prima vet dock ALLTID när hon ska på tävling, för då står hon och skrapar så det isar i mig när jag gör henne färdig hemma, men det är omöjligt få henne att sluta mer än nån halv minut. Hon måste ha nån tävlingstelepati. Annars gör hon det inte. Hon bajsar också oavbrutet, men lustigt nog är hon lugn som en filbunke väl framme på tävlingsplatsen???
Calvin skrapar inte när han är bunden, men han ”vevar” också med benet som nån slags piaff när han tycker det är långtråkigt. Då lyfter jag mitt ben på precis samma löjliga vis och vevar bredvid honom, vilket OMEDELBART får honom att sätta ner foten!? Som om han fattar hur pinsamt det ser ut 🙂
Är extremt känslig mot skrapande hästar och drar mig inte alls för att bestraffa andras hästar (!) om det stör mig för mycket, t.ex. om man står och snackar. Inte för att det hjälper särskilt länge, men på så sätt markerar jag även för ägaren vad jag tycker om sånt! Hittills har ingen tagit illa upp (jag är ju lite av ”den gamla stallkärringen”….).
Ha ha ha ha…det sista stycket kunde ordagrant varit skrivet av mig!
Vi har dessutom en väldigt sliten stallgång som det är, med ganska gropigt underlag som har bättrats på genom åren men som bland annat skrapande hästar lyckats förstöra så även av den anledningen säger jag ifrån.
Min 3 åring skrapar inte riktigt i golvet men han vevar med frambenet när han blir uttråkad och tycker att han stått för länge på gången. Jag säger åt honom genom att ”schhh”-a åt honom och kyssnar han inte då, vilket han faktiskt ofta gör, så petar jag till honom. Han är ganska känslig och i övrig väldigt lyhörd och vill alltid göra rätt.
Skrapande hästar har jag varit förskonad. Något jag absolut inte tolererar är hästar som går över mig! Jag ska leda hästen, inte den mig!
Håller med!!
Jag HATAR skrap och kraffs men min stallägare som hjälper till att fodra uppmuntrar skiten. Oj oj stackarna är hungriga. Gah!
Det bästa är att ignorera det och låta dom skrapa sig less, alltså ignorera dom totalt inte ens titta på dom, då det är uppmärksamhet dom vill ha. Fast ibland får jag bryt och ryar åt
Jag har haft ganska många hästar som av någon anledning inte har haft ett så härligt liv tidigare och där accepterar = ignorerar jag det mesta som är av människan skapat, så som vända rumpan till i boxen, lyfta huvudet när man ska tränsa, markera obehag vid sadling, överdriven spörädsla osv. Hittills har de alla tagit mellan någon vecka och någon månad på sig att sluta, och det är alltså när de har insett att kontakt med människor faktiskt kan vara kul. Att bestraffa dessa djur finns inte på kartan för mig eftersom jag tycker att de reagerar på obehagliga erfarenheter, så det är bäst att bara ignorera och skapa positiva erfarenheter istället.
När jag stöter på någon ompysslad otålig ouppfostrad häst som aldrig sett en hård hand i sitt liv och ser den skrapa på gången, nafsa, bocka, ta bettet och sticka eller vad det nu kan vara så tänker jag dock ”din privilegierade jävla slyngel” och är skoningslös, hehe 🙂 Det gäller att göra skillnad på olater och obehag, tycker jag!
Och jag är rätt tålig, jobbar med saker men kan acceptera en hel del avsuttet medan jag är nitisk när det gäller ridningen 😉 och lägger nästan all tid, energi och möda där.
Min häst grinar t ex upp sig när sadelgjorden ska dras, och jag har jobbat med det men får ingen ordning på det och orkar inte engagera mig i det. Däremot att alltid ta skänkeln in i halten kan jag lägga MÅNGA ridpass på och har inga problem med ork och engagemang 😉
Med andra ord, jag tycker inte så mycket är viktigt avsuttet utan kan ta saker bara det funkar (t ex sitter min häst fast när jag sadlar 99 gånger av 100) medan jag i ridningen vill ha det PERFEKT 🙂
Tolererar inte att hästarna står och skrapar på gången. Det där med att ignorera så slutar de har jag aldrig förstått, har det någonsin funkat? När mina skrapar är det när de står på gången och jag mockar och de blir uttråkade, händer inte så ofta, men jag ryter till direkt och då slutar de. Skrapar på gången när jag står och håller på dem finns inte, har jag nog aldrig varit med om, då skulle de vara uttråkade av att man ger dem uppmärksamhet? Däremot har ju tidigare ägare lärt Diego att tigga genom att vifta med frambenet i luften, detta beteende har jag inte direkt bestraffat eftersom han tidigare fått beröm för det utan ist slutat ge godis på gången och visat att jag inte tycker det är önskvärt, så nu har han slutat.
På mina funkar det absolut. Jag vänder ryggen till och så fort dom slutar vänder jag mig mot dom och så gör vi så några gånger så har dom fattat.
Ok, jag har inte tålamod till det, säger till en gång och då ska de sluta, vilket de gör.
Hästar som inte går att leda är inte OK. Jag ska inte behöva riskera mitt liv eller dras omkring som en vante för att hästen inte blivit tränad att följa den som leder.
Vardagshantering är också utbildning och inte minst ur säkerhetssynpunkt. Välutbildade och välhanterade hästar minskar risken för olyckor.
Klarar inte av hästar som inte är lydiga att leda. Hästen ska gå bredvid mig och stanna när jag stannar. Backa när jag backar etc.