För att bespara er att GISSA vilka inlägg som brukar vara populärast på i alla fall MIN blogg så ska jag delge er mina fleråriga erfarenheter.
Topp 4 utan inbördes rankning är:
Bilder på grejer köpta i Ullared (Gekås)
Klinik/veterinärbesök
Tävlingar där det har gått dåligt
Ridfilmer
Vad kan vi lära oss av detta månne?
Tja…bland annat att även vuxna är intresserade av shopping och att man är ganska nyfiken på ”andras olycka” om uttrycket ursäktas.
Jag är inte det minsta förvånad utan tycker mig se ungefär samma mönster på andra bloggar också.
Även bloggare med många läsare får knappt ett grattis i kommentarsfältet fast de kanske har gjort en superprestation medan folk älskar att komma med både ombedda och framför allt oombedda kommentarer, analyser och evighetsutläggningar när det finns problem- gärna med en lite mästrande ton.
Att det ligger lite i sakens natur att man har mer att säga om problem än om sådant som fungerar tror jag bara är en del av sanningen utan jag är övertygad om att man ÄVEN tycker om att läsa och ha synpunkter på när det går dåligt för andra.
Även där kan det bero på flera anledningar; en del vill genuint stötta och trösta medan andra nog känner sig lite bättre till mods av att veta/ tro att det finns dom som har det ännu sämre än man själv.
Vad gäller ridfilmer har jag för egen del ingen som vill filma mig klockan 6 på morgonen men även om jag hade haft det undrar jag hur många filmer jag hade ”vågat” lägga ut?
Även där är min erfarenhet att ”den som söker han finner” och om man så visade en ritt à la Valegro så finns det alltid de som lyckas hitta allt möjligt att påpeka och anmärka på.
Även om jag tycker att jag är ganska tjockhudad för vad vilt främmande människor anser om mig och min ridning så kan det ändå bli för mycket och som sagt hade jag nog många gånger avstått från att visa ”allt”.
Ja, detta är som sagt mina erfarenheter- vet inte om det är något ni känner igen eller inte?
Hahaha..ja jag kan verkligen hålla med om det. Syns tydligt på statistiken när man kollar den. 🙂
Sånt här är alltid intressant, känner DU igen DIG själv i detta också? 😉
Brukar du skriva ”Grattis!” och ”Vilken fin!” på glada inlägg eller surfar du också vidare?
Och kan du låta bli att ”tipsa” när det går dåligt för någon? 😀
Inte alls menat som någon kritik, jag tycker bara det här är en intressant grej som dyker upp på många bloggar då och då ”när det går bra är det ingen som säger ngt men när det går illa vill många gotta sig” men inte sällan gör man så själv… och det är nog inte för att ”gotta sig” även om det är lätt tänka den tanken när man själv är mottagare men hur ofta plitar man själv ned dem där ”gratulationer och lyckönskningar”-kommentarerna?
Facebook är ju smidigast på det viset, där kan man (när man som jag som inte alltid orkar skriva en kommentar) trycka på ”Gilla-knappen” . Tror många fler än mig gör så, går det bra är kommentarerna få och gilla-klicken många, och går det illa är det som tur är tvärtom 😀
Håller med till 101%! Och jag trycker på gilla-knappen mycket oftare än jag skriver ”grattis” på en blogg.
Sägas ska att jag i princip nästan inte följer några bloggar- de jag har gillat har en efter en droppat av eller så uppdateras de så sällan att jag har tröttnat.
De jag läser då och då drivs av unga människor (strax över 20) och där har jag av erfarenhet lärt mig att man knappt kan skriva något som ens andas (inbillad) kritik eller ifrågasättande (då är man enligt ungdomarna BITTER) så där skriver jag väldigt sällan något alls.
Någon gång har kommentarer jag skrivit plockats bort och det är också vanligt att man inte får svar på ställda frågor (även 100 % ”oskyldiga” sådana) så det ger mig inget att skriva där.
På tex Facebook skriver jag ofta positiva kommentarer till andra- det tar några sekunder och kostar inget och jag vet ju själv att man kan bli ganska glad för sådant så det gör jag gärna.
Däremot skulle jag aldrig ljuga och skriva att jag gillade något som jag inte gör- då skriver jag hellre inget.
Men hur ofta skrev du en positiv kommentar eller gratulerade på de bloggarna då?
I korrelation till hur ofta du skrev ev kommentar som missförstods?
Skrev du grattis-kommentarer en gång för varje frågande kommentar eller tio gånger för varje frågande kommentar?
🙂
Ofta upplever man hur man själv behandlas annorlunda mot för andra, det är självklart mänskligt och det bästa är ju om man kan sätta sig över det och uppföra sig bättre själv än vad andra gör.
Jag orkar inte alltid gratulera eller kommentera, men är en FB-älskare som gärna trycker ”gilla” på saker för att visa att jag uppfattat och uppskattat något.
Och jag försöker verkligen tänka på att inte förvänta mig någon typ av respons på vad jag själv lägger ut på internet, varken att tro att många ska glädjas med mig eller att tro (och därför lätt misstolka) att folk är ute för att jäklas med mig. Inte alltid lätt eftersom JAG och MITT liv (för att inte tala om MIN HÄST ;)) borde vara något som engagerar alla andra 😀 😉
Jag förstår absolut vad du menar och det ligger säkert mycket i det du skriver.
Jag kommenterar själv inte så ofta på bloggar och när jag gör det kan det vara både för att fråga om något eller tipsa eller berömma. Jag kan ärligt talat inte svara på i vilken omfattning jag gör det ena eller det andra.
jag tycker du Birgitta är helt fantastisk på hur du orkar bjuda på både medgång och motgång så prestigelöst.
Tack för de fina orden Madeleine!
Jag håller med dig till 100 % angående det där med filmer och vad folk kan hitta för fel – det bästa vore väl om man alltid lade ut en film på sin första ritt på hästen så folk kunde se vad som hänt i stället för vad som (eventuellt) brister (ibland är det ju inte ens brister som folk påpekar).
Intressant att Ullaredsinläggen är mest intressanta :O Blev jag lite förvånad över.
Veterinärinlägg känns viktiga att läsa, så man kan stötta om det skulle vara något eller glädjas om det inte var något (vilken turvecka vi hade sist, alla tre, jag, du och Kajsa).
Tävlingsinlägg är jag ju inte jätteintresserad av och skriver nog oftare grattis än jag kommenterar dåliga resultat (som i jämförelse med vad jag skulle prestera är jättebra).
Angående min blogg kommer jag snart ta bort den, och jag läser heller inte varken här eller på fb särskilt mycket – det finns en anledning till det och jag hoppas jag kommer tillbaka igen 🙂 Det jag funderar på med min blogg är om det är lönt att skriva att jag tänker stänga ner den eller om man bara ska stänga ner den utan förvarning så den försvinner – allt jag har där finns ju ändå på fb. Din blogg är ju inte samma som vad du har på facebook, här händer det grejjer som inte händer där och därför kan din blogg fortsätta utan problem 🙂
Jag hade nog ”förvarnat” om att bloggen ska stängas ner om jag var du- så slipper folk undra.
Fast varför inte låta den finnas kvar och ”bara” sluta att skriva? En dag kanske du blir sugen på att återuppta den?