Idag fortsatte jag och Vicke vårt arbete i ridhuset och jag tycker nog att det känns som att vi har uppnått ett litet genombrott vad gäller att han ska vara mer ”på bettet” som jag ju har tränat på ett tag nu.
Jag undrar om det är min handposition som har gjort den stora skillnaden för nu tänker jag verkligen på att hålla händerna ”där de ska vara” och dessutom ha väldigt kort tyglar, inte gå fram med händerna i tid och otid och få meterlånga tömmar i obevakade ögonblick.
Så klart innebär ovan inte att jag bara sitter med helt stumma händer ”no matter what” men att försöka länga ut halsen så som jag tidigare har ridit har uppenbarligen inte gett tillräckligt bra resultat- det ser jag ju nu.
Hur som helst var jag väldigt nöjd efter passet och släppte ut Vicke i varmt och mycket behagligt väder för en utomhusfrukost innan jag körde till jobbet.
Tyvärr stämde väderleksprognosen bara allt för väl idag för efter bara 3½ timme vräkte regnet ner hejdlöst och sedan dess har det varit väldigt ostadigt väder. Det är då man är tacksam över regntäcke tycker jag.
Fast när det är 15 grader får i alla fall mina gå utan täcke trots regn. Men de har ju å andra sidan massor med gräs att mumsa på för att hålla värmen.
I ärlighetens namn har jag det ofodrade täcket inte enbart för att skydda mot ösregn- det var utlovat en del blåst också och jag har tidigare noterat att den kombinationen kan få min annars tåliga häst att skaka vilket känns onödigt att utsätta honom för.
Eftersom han aldrig blir svettig under täcket kan han lika gärna ha det på.
Hihi – tänkte på detta idag när jag släppte ut mina otäckade hästar i regnet. 10 grader, inte speciellt blåsigt och prognosen säger att det ska bli sol senare under dagen.