Idag har jag ÄNTLIGEN varit och tävlat hos Everlövs ryttarsällskap 🙂 !
Jag skriver äntligen eftersom det nästan har varit som förgjort, trots att ”alla” lovordar denna tävlingsplats och jag har velat åka dit hur många år som helst så har antingen för unga hästar eller skadade dito stoppat mig.
Förra året var Vicke precis igångsatt efter en seg hälta, året dessförinnan hade jag precis tagit bort Kreon, året innan dess var han för galen och oerfaren osv….
Men idag var vi alltså på plats och kunde frottera oss bland många namnkunniga ryttare eftersom det även reds klasser på högsta nivå.
Vicke skötte sig jättebra även om procenten ”bara” blev 63 i LA:n och 62 i MSV C:n och tittade verkligen inte på någonting.
Väldigt skönt att slippa irritera sig på detta och nu kan jag verkligen inte skylla på DET när procenten dippar.
På pluskontot fungerade skolorna bättre tex men på minuskontot får jag fortfarande inte till ryggningarna på tävling trots att Vicke gör dom hur bra som helst hemma och hur många jag än gör.
Jag ser på andra ekipage att detta med att rygga är en majoritets akilleshäl; det är väldigt ovanligt att se en verkligen 100 % korrekt ryggning för antingen så kastar sig hästarna bakåt (gärna på snedden dessutom), eller så vill de inte alls gå och ryttarna får segdra i tyglarna eller så åker huvudet högt upp i skyn eller rakt mellan hästens framben….
Ja, retligt är det för alla mina hästar har ryggat fint och Vicke gör det som sagt utmärkt hemma.
En annan sak som driver mig till vansinne är herrens ovana att börja bromsa när jag vänder upp på medellinjen för den avslutande halten- vill det sig illa och om jag inte drämmer skänkarna i honom skulle han bryta av till skritt (!!!) vissa gånger och detta är helt meningslöst att träna hemma- där skulle han inte drömma om att göra det (tro mig…jag har testat många gånger).
Nåja, helhetskänslan var bra idag både var gäller form och tempo och ingen av domarna påtalade några brister på dessa fronter.
Fick hjälp av X på framridningen till LA:n vilket var bra eftersom han kunde se vad vi gör både där och inne på banan.
X tyckte att jag skulle våga rida på lite mer i galoppen och det stämmer; jag blir för försiktig inne på banan av rädsla för att få ett omslag eftersom det finns en hel del förvänd galopp i båda programmen.
En dålig bild på banan men jag känner att inga mobilbilder hade kunnat göra den mycket fina anläggningen rättvisa- verkligen en tävlingsplats dit jag vill åka fler gånger.
Använd tävlingen som träning och ta ett avdrag för fel väg nästa gång. Dräm skänklarna i honom och skippa sista halten, lägg en volt och kom tillbaka och gör den. Minus två, men värt för lydnaden?
Bra idé i teorin men frågan är om ”bestraffningen” håller i sig till nästa gång?
Hade jag kunnat göra detta flera dagar i rad tror jag absolut att det hade hjälpt MKT bra men om nästa tävling är 2-3 veckor längre bort är jag tveksam?
Jag hade lite problem med ridvägen i Msv C:1 (är det väl? ) där man vänder diagonalt in mot G i galopp efter förvända – Min häst bromsade en del där. På en programridning tjongade jag till med skänklarna när jag kände att hon bromsade, med följd att hon bockade och höll på att placera mig i domarens knä… Men efter det gick hon klockrent den vägen – så visst kan det sitta i.
Jag har börjat träna ökningar på medellinjen hemma – det hjälper en del även på tävling (men då har jag iofs en häst som tycker att öka är kul!)
Jodå, jag har både tränat vanliga uppridningar och med ökningar men då lyder djuret som en klocka…
Jag har ju nästan velat att han skulle börja bromsa så att han…ursäkta uttrycket…skulle få ett rapp i häcken han sent skulle glömma. Eller i varje fall ett par rejäla skänklar i sidorna.
Det har han fått 2 gånger på tävling och det kommenterades (så klart) direkt av domaren och betyget blev 5.
Och jag skulle fundera på om han verkligen är framme för skänkeln redan innan den sista uppridningen?
Visst lär sig tävlingshästarna att medellinjen innebär halt och slut men när man får sådana där moment som inte funkar (även ryggningen har med framåtbjudningen att göra) så brukar det någonstans finnas i grundridningen 🙂
(och kom ihåg vad X tjatade på er om från början, att rida balanserat men ha honom framför skänkeln 😀 tror du är lik mig, jag gör gärna ”antingen eller”, rider framåt ELLER med avstämningar men tränarna påstår att allt det ska gå att göra samtidigt. Tror jag knappt på ;))
Han har kunnat vara hur framme som helst för skänklarna (man gör ju en ÖKNING i galopp precis innan) men detta är liksom en så markant inbromsning så jag är övertygad om att det är mycket mer ”en idé” än bristande bjudning över lag.
Fast att man rider med längre steg säger ingenting om hästen är framför skänkeln eller ej, det är den ju stillastående eller framförallt i ryggningen också trots att tempot blir minimalt eller till och med negativt 🙂
Men du vet ju däremot om han är framför skänkeln eller inte, det är ju mestadels via känsla man kan definiera det (och sen brukar det synas på genomsläppligheten och formen såklart men där är det ju fler aspekter med)
Att hästen bromsar/står emot är ju ett tecken på att hästen just DÅ inte är framme för skänkeln – och det kan ju ske oberoende av hur mycket/lite den var framme för skänkeln steget innan. Sen vad orsaken är att den just vid det tillfället inte är framme för skänkeln kan man ju spekulera i – och visst är det faktum att hästen vet att den ska göra halt på medellinjen en trolig orsak. Men det ena är ju orsak, det andra verkan.
Instämmer till 100 %!
Jag har genomfört ritter på tävling med genomgående mycket sämre bjudning än igår tex UTAN att Vicke har börjat bromsa innan den avslutande halten och jag har haft jättebra bjudning under precis hela ritten och ändå fått ”haltinbromsningen”.
Detta har kommit av och till i år och var inget som hände förra året.