Idag var det åter dags för mig och Vicke att bege oss på upptäcktsfärd; dock inte ensamma denna gången.
En bloggläsare bjöd in oss att rida med henne, hennes make och 2 vänner till dom och planen var att rida i en skog som bara ligger 15 minuter bort från Vickes stall med släp men som jag ändå aldrig har ridit i.
Och frågan är om jag någonsin kommer att rida där ensam för även om det var väldigt fint så var det på tok för många vägval i skogen för att jag ska kunna orientera mig på egen hand och hitta tillbaka till mitt släp igen 🙂 .
Orientering har aldrig varit min starka sida och här kunde man som sagt svänga vänster, höger eller rida rakt fram på ”tusen” olika ställen….
Jag blev lite full i skratt åt Vicke som uppförde sig som om han är uppvuxen i denna skog fast jag VET att han aldrig har satt sin fot/ hov där, han hade aldrig varit i Skåne innan han kom till mig.
Lilla hästen ville genast ta täten och efter lite inledande skritt bakom en av de andra hästarna så var det precis det han gjorde under hela turen.
Undrar om han är för van att alltid ridas ensam för han verkade inte bry sig om de 4 andra hästarna utan bara ”gav sig av” för egen maskin 🙂 .
Det är ju hur som helst väldigt tacksamt att ha en sådan häst som man lätt och utan att behöva göra upp världens planer kan ta med sig lite överallt- så länge inte KOR är involverade vill säga 🙂 !
Och 20 minuter efter att jag hade hoppat av befann sig Vicke åter i sin hage med lunchmat serverad så mycket närmare än så här kan vi knappast åka och ändå få en väldigt stor variation mot våra ordinarie grusvägar.
Till vänster om denna skylt började turen (kör man rakt fram kommer man till Sturups flygplats efter några kilometer).
Det dröjde som sagt inte länge….
…förrän Vicke tog täten och där stannade han 🙂 !
Vacker skog!
Har ridit en hel del där förr, läskigt lätt att rida vilse, men underbar natur!
Finns säkert någon ”rid-inte-vilse”-app misstänker jag?
Vi har ju ridit där en del vid det här laget, detta var kanske sjätte gången? Nu börjar vi känna igen oss i skogen och skulle nog våga oss på en tur utan guidning – men det är ju trevligt med sällskap också! Appar för att hitta finns, och det går ju att släppa en nål vid bilen i google maps, så den tryggheten har man.
Jag vet inte vad ”släppa en nål” innebär men det låter ju onekligen tryggt?
på gammaldags papperskartor som satt på väggen kunde man ju sätta en knappnål på ställen man ville identifiera. På samma sätt kan du ”sätta en nål” på en virtuell karta, t ex på det ställe du befinner dig. När du sedan ridit vilse plockar du upp kartan som visar var du är + din ”nål”, dvs i det här fallet platsen där bilen är. Ev kan du även få en vägbeskrivning till din nål – och du kan se om du rör dig mot den eller från den.