Härom dagen berättade en vän att hon hade fått ett för henne mycket eftertraktat arbete och detta fick mig åter att reflektera över hur otroligt viktig LÖNEN är när man accepterar ett nytt arbete/ väljer att avsluta en anställning.
Jag tycker att det är så synd att många arbetsgivare inte verkar förstå hur mycket det kostar att ständigt rekrytera och nyanställa, att lära upp folk som kort därefter går vidare till bättre betalda anställningar- eller så kanske de förstår det men utan att agera tillräckligt.
Jag har sett det massvis av gånger, inte bara inom mitt egen yrkesliv utan också vad gäller olika ”hästjobb” som ju är ”kända” (läs ÖKÄNDA) för att anställa ”svart” arbetskraft eller betala undermåliga löner.
Och som med mycket annat i livet så får man oftast det man betalar för…
Eller så lyckas man hitta en guldklimp som dock slutar så fort någon erbjuder bättre villkor.
Och som sagt; dessa ständiga nyanställningar sliter.
Det sliter på kollegor som ständigt måste lära upp nytt folk och det sliter att i perioder behöva göra mer än sitt eget jobb eftersom man är ”en man kort”.
En del arbete kan man förvisso bortprioritera men i tex ett stall måste alla hästar få mockat, bli fodrade osv oavsett om 1 eller 2 personer kommer till jobbet.
Ser man till tex stalljobb så kan det också delvis utgöra en säkerhetsrisk att ständigt byta personal- har man jobbat länge med samma hästar vet man hur dessa ska handhas på ett helt annat sätt än den som kommer ny.
Nej, diverse löneförmåner, fria arbetstider, kompetensutveckling och annat i all ära men jag är ändå övertygad om att det är LÖNEN som är något av det viktigaste när man ser sig om efter andra, i övrigt likvärdiga arbeten i förhållande till det nuvarande.
All världens fritid hjälper inte om man inte kan försörja sig ordentligt på sin lön och då tror jag också att man struntar i några kurser här och där eller gratis kaffe på jobbet.
Håller med! Jag slutade på mitt förra jobb för att jag inte fick den lön jag ville ha! Jag hade visserligen bra förmåner som utbildningar, fri sjukvård, telefon, dator mm. Men det är lönen som bidrar till det som är mina verkliga intressen här i livet min familj, fritid och hästarna!!
Instämmer till 110%.
Jag håller med om att det är dyrt och slitsamt för en organisation att ständigt nyrekrytera- och har man en sådan situation bör man ju absolut se över hur de anställda har det – både när det gäller lön och arbetsvillkor. Lönen är naturligtvis viktig, men för de flesta är det nog minst lika viktigt att man trivs på jobbet? (under förutsättning givetvis att man har en skälig lön som man kan leva på). Jag tycker att det är bra med en lagom cirkulation i en arbetsgrupp – det är ju tråkigt att bli av med folk, men nya som kommer in kan ofta bidra med andra infallsvinklar. En arbetsplats där det aldrig kommer några nya är i mina ögon absolut inget ideal.
Sen tycker jag ju att det är viktigt för den lönesättande chefen att lyfta de som kan sitt jobb och gör det väl, och se till att de håller lönenivån i förhållande till nyanställda och kanske nyexaminerade. Men jag tror inte att man generellt sett gör ett bättre jobb om man har högre lön – där är det mycket viktigare för chefen att skapa ett bra arbetsklimat där alla vill göra sitt bästa.
Jag tror också att det bästa är en ”lagom” omsättning på anställda- annars stagnerar organisationen.
Men med för många anställda som slutar stup i kvarten blir det en ond cirkel- de nya hinner inte bli upplärda på ett bra sätt, stressen pga underbemanning blir stor innan man väl får folk på plats osv och detta skapar en otrivsel som gör att man börjar se sig om efter andra jobb.
Jag tror ändå att de flesta arbetstagare söker någon form av stabilitet i sitt arbetsliv och att ständigt byta kollegor tror jag få tycker är bra, oavsett vad man jobbar med.
Lönen är tveklöst viktig- många har vittnat om att de kan stå ut med en hel del pga just denna (dvs om den är väldigt hög).
Klart att lön spelar roll, ffa så måste lönerna upp i de kvinnodominerade yrkena anser jag. Ska man locka folk till de yrkena (som ofta har stor brist på personal och går på knäna) så måste lönerna upp. Konstigt nog är det yrkesgrupper som de flesta utnyttjar som vårdpersonal och förskollelärare som har alldeles för låg lön men alla vill väl ha bra kompetent vård och lämna sina barn till en duktig förskollelärare?
Apropå personalomsättning så är det ju ett vanligt sätt att få upp lönen, att byta jobb. Men vilken arbetsgivare tjänar på det? De måste ju vara bättre att ge en rimlig löneförhöjning och behålla duktig, insatt personal än att tvingas nyanställa hela tiden? Men vem vet hur arbetsgivare tänker?