Om jag härom dagen red ut gryningen så hann det idag börja skymma innan jag hade ridit färdigt.
Jag hade dessförinnan varit på en ”hjärtkoll” med Soya som ju har ett konstaterat blåsljud på hjärtat vilket upptäcktes för något år sedan.
Kollen visade skönt nog att det inte skett någon försämring sedan föregående besök och jag tycker ju även själv att hon är precis som vanligt.
Tillbaka till uteritten så blev det mycket galopp i låg, rund form, lite mindre trav på samma vis och så givetvis skritt före, efter och mellan dessa gångarter.
Medan Vicke förflyttade oss i en jättefin galopp tänkte jag på hur lyckligt lottad jag är som har en så snäll häst som man kan rida ut så bra med, i alla väder och med eller utan sällskap- det gör onekligen att man kan variera ridningen utan en massa tjafs som det tex ofta var när Kreon skulle ridas ut ensam.
