Dagens motion av mina bruna fåle bestod av ett mycket kort lösgörande pass i ridhuset där vi också passade på att hoppa några språng.
En halv vilodag skulle man kanske kunna kalla det?
Jag vet att en del alltid vilar sina hästar dagen efter tävling men för mig är det absolut inte en nödvändighet.
Dels är jag övertygad om att vi rider på våra hobbyhästar på tok för lite mot vad de hade orkat att bli ridna och dels ser jag alltid till att inte utmatta hästen på tävling.
Vicke var knappt svettig efter gårdagens tävling och så vill jag att det ska vara- om nu hästar kan tänka ens i liknande banor som människor vill jag inte att han ska tänka ”åhhhh stöööön…tävling nu igen…då kommer jag att känna mig helt ledbruten efteråt” utan hellre ”yippie….tävling…då kan man chilla lite”.
Därmed inte sagt att jag ser tävlandet som en lek där jag bara fjantar omkring men det jag inte har lärt Vicke innan jag kommer till tävlingen lär jag inte heller kunna befästa på framridningen- så tänker jag.
Vilar heller aldrig dagen efter tävling, har han gått som en lus blir det ofta dessutom ett av veckans hårdaste pass dagen efter. Men rider gör jag alltid i stort sett ett helt vanligt pass. Däremot om jag varit och tränat så kan det bli uteritt eller jobba lång och låg. En tävlingsdag för oss är en LC eller LB klass med ca 20 min framridning, det enda som det anstränger på Diego är skallen, att han står emot tror jag mycket beror på nervositet och osäkerhet. Har nästan alltid vilodag för Diggen på fredagar då jag vill bli snabbt färdig i stallet så jag kan njuta av en god middag och ett eller två glas vin 🙂