Idag var det åter dags för lite hoppning tyckte jag och jag tror inte att Vicke misstyckte.
Han, liksom mina tidigare hästar, tycker jag är bevis på att hoppning kan ha en mycket positiv inverkan på lösgjordhet och bjudning- när jag avslutade passet idag kändes han hur fin som helst vad gäller detta.
Dagens träning gick ut på att hoppa flera hinder i följd eftersom jag vet med mig att jag har mycket svårare att behålla fokus ju fler hinder i rad jag hoppar.
Och hur det än är så måste man hoppa fler hinder än 1 om man vill tävla hoppning.
Därmed inte sagt att jag SKA just tävla men OM jag (eller någon annan) någon gång skulle VILJA göra det kan det väl vara bra att kunna hoppa i alla fall 4-5 språng i rad 🙂 .
Lite skämt och lite allvar men jag skämtar i alla fall inte när jag skriver att jag tycker att Vicke är en mycket snäll och duktig häst när vi ägnar oss åt ovan och hade det inte varit på det viset hade jag kanske också lagt ner hoppningen helt och hållet.
Hästar överlever trots allt utan att ta sig över hinder och det finns andra sätt att variera sin ridning på.
