Ibland tänker jag att det är tur att ingen hör mina konversationer med Soya…..
Posted
Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 57 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 18-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Posted
Ibland tänker jag att det är tur att ingen hör mina konversationer med Soya…..
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Ja, det ar bara du. Haha… Na, men jag pratar saklart med mina djur, men inte latsas jag att de svarar, det racker for mig att se hur de reagerar och interagerar med mig. 🙂
Jag tror du är långt ifrån ensam om det, jag gör det, min man gör det och min dotter gör det. Vet dessutom massor med annat djurfolk som gör det 🙂
Det mycket märkliga är att jag inte finner det det minsta konstigt att svara å Soyas vägnar medan jag ALDRIG skulle göra det vad gäller Vicke eller mina katter?!?? Vari ligger logiken?
Jamen, hon är ju en HUND!! Man’s best friend och det!
Finns ingen logik 😉 Dock ”svarar” vi bara djuren när vi är tillsammans, dvs jag gör det inte om jag är själv 🙂 Men det är ju också lite skrämmande, att vi liksom för en konversation med djuren inblandade. Bäst att inte tänka för mycket på det 😉
Ibland. Jag har en standardfråga när vi har gjort ett bra pass, tävling eller något annat bra. Där jag även fyller i Jacks svar 😛
Jag: – Är du världens bästa ponny?
Jack: – Tänkte bli…
Vadå ”låtsas”?