Glädjande nog var Vickes ena framben mindre svullet idag så det verkar gå åt rätt håll.
Vi har promenerat både morgon och sen eftermiddag- jag är livrädd för kolik och vet att det inte är många meter hästarna rör sig när det är så geggigt i hagarna.
På lägenhetsfronten går det fortsatt framåt, klockan 6 i morse (!) var jag och lämnade mina innerdörrar för sprutlackering.
Jag gillade inte alls den guldkant som omgav spegeldörrarna (hej 80-tal!) och kände att jag ville fixa till dom även om det ju är en hyreslägenhet jag bor i.
Idag har jag också fått monterat en tv-bänk och en skänk som jag köpte på XXXL Lutz och jag kan med facit i hand säga att jag är mycket glad att jag köpte denna tjänst (kostade 1350:–) .
IKEAS montering framstod som rena dagisleken i jämförelse och jag vet att jag hade fått ett nervsammanbrott när jag med säkerhet INTE hade lyckats få ihop alla de miljoner skruvar, muttrar, hyllplan och allt annat som vällde ut ur kartongerna.
Slutligen har jag också ”tagit tag i” min nacke- eller rättare sagt så gjorde en naprapat det bostavligen idag.
Han konstaterade att jag hade en svullnad mellan 2 nackkotor och rekommenderade smärtstillande i 5-10 dagar.
Jag har ju känt mig bättre och bättre för varje dag även om det har gått långsamt och jag har haft ont i 13 dagar men huvudsaken (ordvits!) var att få konstaterat att det inte var något allvarligt och som jag borde ha uppsökt sjukvården för redan när det hände….
Men det är väl typiskt oss hästmänniskor; med hästen vill jag FLYGA till veterinär sekunden efter jag upptäcker en skada men när det gäller mig själv är det mer ”det går över…” som gäller.
