Här är en som gjorde det!
Själv skulle jag inte drömma om att äta upp Vicke och vill inte äta hästkött alls men vad säger ni läsare?
Jag ser verkligen ingen anledning att äta den egna hästen, ens om jag fick köttet gratis men kanske tänker jag för mycket med hjärtat än hjärnan?
Aldrig! Fy blä, det är spykänslor på den. Vill inte äta häst öht oavsett hur miljövänligt det än må vara även om andra gärna får göra det.
Principiellt skulle jag kunna tänka mig det. Sen om jag skulle göra det när man väl står där, det återstår att se.
Skulle nog inte klara det av samma anledning som jag inte äter hundkött, det är liksom för nära. Men egentligen ser jag inga moraliska problem med det, min häst har haft ett längre och bättre liv än de djur jag äter dagligen. Så problemet ligger hos mig, inte att jag ser något fel i det. När jag var liten hade vi faktiskt 2 grisat tillsammans med en granne som vi födde och sedan slaktade och åt upp. Vi älskade de grisarna och de var som hundar men när de väl var dags att äta upp dem så kändes det faktiskt bättre att äta de köttet än de man köper i affären. Dessa grisar hade levt gott, haft mkt plats att röra sig på och slaktats på ett schysst sätt.
Jag håller med Frida. Vi har haft grisar, kalvar, kalkoner och höns, och jag hade inga problem med att äta det köttet fast jag både tagit hand om och tyckt om djuren. Under de 40 år vi haft hästar i familjen har två av hästarna vi tagit bort gått ”till köttproduktion”, de avlivade på klinik pga av skador men slaktbilen hämtade kropparna. Eftersom ingen av hästarna var behandlade eller hade något i kroppen som innebar karens så gick det bra att göra så. Idag kan man så vitt jag vet inte göra så längre utan hästen måste till slakteriet. Men jag hade inga moraliska problem med att göra så utan tyckte faktiskt bara att det var bra att hästen kom till nytta.
Om jag skulle kunna äta min egen häst vet jag faktiskt inte, har aldrig stått inför den frågan någon gång. Men jag har läst den här artikeln tidigare och tyckte att den var både välskriven och mycket tänkvärd.
De flesta lever långt från verkligheten när det gäller köttproduktion och ser inte sambandet mellan levande djur och filén i kyldisken. Om man inte ser sambandet blir det förstås extra svårt att ta till sig att man äter upp ett djur man känner till. När det faktiskt borde vara precis tvärtom. Det blir väl som en förlängning av glada-grisar-tänket; att ha full kontroll över att djuret mått bra under sin levnad och avlivas/slaktas på ett korrekt sätt.
Eller är ni veganer alla ni som förfasas? I så fall kan jag ha förståelse för er reaktion.
Jag är vegetarian men förfasas inte. Kan man tänka sig att äta gris som färdats över halva jordklotet på en båt för att slaktas så tycker jag att man kan äta häst som haft ett lyckligt liv in i det sista.
Jag fixar inte att äta det själv. Som någon annan sa….det är för nära.
Vill inte äta någon annans häst heller.
Men om jag slapp se på skulle jag nog kunna låta någon annan äta min häst.
Tycker inte det är fel i sak att äta häst. Inte alls! Men skulle inte klara det känslomässigt om jag visste att det var ”Brunte” jag satte gaffeln i
Jag vet att man är en bov om man äter kött. Jag äter kött och försöker äta så mycket vilt som möjligt. Inbillar mig att vilda djur varit lyckliga djur. Kanske är dubbelmoral vad vet jag. Och jag skulle ALDRIG äta ett djur jag umgåtts med och aldrig medvetet äta hästkött överhuvudtaget…. ❤️
Nej , jag förfasas inte. Däremot kan dubbelmoralen gå mig på nerverna. Många glufsar glatt i sig kött som kommer från djur som har haft ett miserabelt liv inom djurproduktionen men sen skriver de hur hemsk en människa är som äter sin häst. En häst som har haft ett bra liv kontra ett kort och dåligt liv, dubbelmoral när det är som ”bäst”
Hästmänniskor är faktiskt de människor som jag upplever som värst i det avseendet. De älskar sina hästar, hundar och katter. Skämmer bort dem upp till öronen, för att i nästa sekund äta kött och bära päls. Jag förfasas snarare över hur man kan blunda för vad ens egna handlingar gör mot djur, oavsett ras.
Nej, jag förfasar inte! däremot kan dubbelmoralen gå mig på nerverna. Många som kommenterat den pågående debatten tycker det är sååå hemskt. Hästen har i de flesta fall haft ett betydligt bättre liv än de djur som vanligtvis hamnar på tallriken.
Hästmänniskor måste jag nog säga tar priset i dubbelmoral. Kan förfasas över att äta hästkött eller dylikt men smaskar glatt i sig djur som levt korta och horribla liv.
Många verkar inte ha någon insikt i sitt beteende över huvud taget, självinsikt är något många saknar. Många verkar också ha svårigheter med att förstå vilka konsekvenser deras agerande får för de djur som hamnar på tallriken.