Sitter och läser ett inlägg av den kloke Silverbjälke och som vanligt tycker jag att han har en point i det han avhandlar.
Jag vet inte hur många tokiga lastningar jag har bevittnat genom åren och där jag också har känt mig manad att ingripa- för den stackars hästens skull.
Jag är övertygad om att många lastningsproblem skapas av LASTAREN, för att denne inte vet vad den pysslar med och/ eller inte utstrålar erforderlig auktoritet och trygghet.
Jag kan inte tro att det är en slump att alla mina hästar lastar sig själva när de varit i min ägo ett tag utan vill hävda att det handlar om handhavandet.
Det finns aldrig en sekunds tvivel hos mig ATT min häst ska in i transporten och det känner denne och agerar därefter- så skulle jag, måhända lite kaxigt vilja sammanfatta det.
Sedan handlar det även om HUR man kör och vilken upplevelse av transporten man ger hästen men enligt mig är det väldigt ovanligt att hästar är svårlastade för att något hänt vid körning.
Nej, det är de osäkra, ”fibblande” lastarna som låter hästen ta kommandot (läs: hästen går vart den vill vid lastningsförsöken men inte IN I släpet) som är boven i dramat många gånger och så fort det kommer en mer bestämd person som vet vad den gör brukar det många gånger lösa sig ganska lätt, om inte vid första lastningsträningen så ganska snabbt därefter.
För övrigt vill jag i sammanhanget som alltid påminna om mitt budord att man ska tänka på att det alltid ska komma FLER lastningar än den man precis utfört.
Många kan med våld slå in en häst i transporten men vad har man åstadkommit då?
Inga bra förutsättningar för NÄSTA gång- det är jag övertygad om och så jobbar inte jag.
Så är det ju. Jag reagerar också på att folk ofta gör lastning till något så speciellt. Om hästen annars går dit du vill ska det inte vara någon större skillnad när ett släp är inblandat. Om hästen däremot är rädd för trånga utrymmen och passager, t ex tycker att det är läbbigt att gå genom en dörr kommer den självklart tycka att det är jobbigt att gå in i släpet. Men då vet man ju vad man måste träna på liksom. Jag hade en gång en elev vars häst tyckte det var jobbigt att gå mellan två bommar på marken eller två hinderstöd. Hon berättade att den var svårlastad, jag blev inte jätteförvånad., det är ju en naturlig följd. Som du säger – att tvinga in en sån häst är ju definitivt att börja i fel ände och inte göra ett konstruktivt jobb. Vi har sedan några år dessutom stepup, vilket de flesta hästar verkar gilla bättre än ramp, men alla våra hästar går snällt in även om de någon gång skulle åka med ramp.
Jag har haft en häst där jag inte fick ordning på lastningen, den hästen reagerade dock med stor misstänksamhet och stora gester på ALLT. Att bli svampad, sadlad, att man satt upp, bli uppbunden osv osv. Jag fick den gratis för att den var olastbar, sålde den billigt (gick ok att lasta då) och den åkte såsmåningom till en väldigt känd NH-tränare som hade att göra i månader med den! Bl a testade den uppbindningen varenda dag… Blev dock bra i hantering efter detta vad jag hört, men ingen häst för mig! Och väldigt ovanlig tror jag.
Jag blev anlitad som akut lastningsexpert en gång då två personer åkt till ridhuset med hästar och sen inte kom hem igen. De hade stått i 2.5h och när jag kom fram så sa ena tjejen surt ”får se om det går bättre nu då när DU kommit!” Så jag förstod att det inte var hennes ide att ringa mig direkt… Jag tog hästen i grimskaftet och ledde på den direkt. Hade inte ett dugg med min skicklighet att göra förstås men det var väldigt roligt.
Haha, Hille, maste varit en skon kansla! Haller helt med: man far inte ens TANKA ”jag hoppas hasten gar in” – det far inte vara en mojlighet att den inte ska ga in utan det ar mycket battre att visualisera hur hasten lydigt gar in och man lugnt stanger dorrar/luckor medans den fornojt star dar och tuggar ho. 🙂
Har for ovrigt en san dar som ar hyperlivradd for smala utrymmen och t.ex. ogillar att ga igenom smala grindar eller pa annat satt kanna sig klamd. Det tog en del talamod att fa honom lastbar, men han ar valdigt lydig och angelagen att gora som man sager, sa det gar bra nu, men han far alltid resa brett utan nagra avdelare i transporten.
Min nya verkar litet radd om fotterna men inte alls nervos for smala utrymmen. Jag kande mig sa forvanad nar jag forst tog ut honom i skogen och vi lugnt gick igenom smala grindhal och forbi forestry barriers och mellan tran, och han bara knatar pa utan att ens agna det en tanke – P skulle stannat, velat, trampat runt litet och sen KASTAT sig framat (han blev battre, men t.ex. HOPPADE han in i ridhuset trots att dorren inte var speciellt smal osv) och velat skynda sig bort fran det laskiga (vilket han givetvis inte fick). J bara gar liksom. Nasta vecka behover jag resa med J, och jag agnar nu var traningstid at att fa honom att ga pa laskiga saker som en gammal heltackningsmatta, pressening (har vi inte lyckats med annu! fast tranaren har fatt honom att ga over lugnt) och transportrampen blir nasta steg (bokstavligen! 😀 ).
Jag håller med. Men vill samtidigt framhålla att det även finns hästar som ÄR svårlastade och förblir så trots mkt träning, har själv haft två sådana. Gissningsvis handlar det då i grund och botten om annat än själva lastningen, den ena av mina var tex extremt rädd för trånga utrymmen, ngt vi tränade mkt på och fick att fungera i det mesta utom just lastning i transport, lasta och köra i lastbil var däremot aldrig några problem. Hon var även väldigt rädd för att sitta fast så jag gissar att detta var ngn form av kombinationsproblem. Den andra var rädd för att bli lämnad, och satte ihop det här med att gå in i ”lådan” med att bli själv… Men visst lastade vi och körde även denna häst. Själv är jag väldigt trygg med lastningen och är (precis som du Birgitta) helt utan tvivel på att det kommer att fungera. Mina hästar är alltid både mkt och väl hanterade från marken, men jag kan absolut se att det finns hästar som har problem i lastning och som inte är riktigt hanterings-/ledarskaps relaterat.
Jag kör helst mina helt utan skydd, min förra häst använde jag dock trspskydd på men det var bara för att hon ”brötade” så mkt i transporten. Risken att hon skulle kliva eller sparka sig själv var ganska överhängande.
Jag är också övertygad om att inte alla svårlastade hästar är det pga handhavaren, som både du och andra nämner kan det bero på tex reell rädsla för trånga utrymmen.
Jag råkade visst skicka anonymt inlägg igen…
Håller med! Min häst har gått från svårlastad och panikslagen när vi väl åkte till att nu älska att åka iväg och lastar sig själv och står snällt hela vägen. 🙂 Då har vi inte ens tränat på att lasta utöver de gånger vi behövt åka iväg, och därmed inte gjort det till nån grej heller tror jag. Det behöver såklart inte alltid bero på den som hanterar hästen heller utan det kan ju hänt saker som gjort hästen rädd eller liknande, men då är det fortfarande upp till handhavaren att lösa det och det är väl där det märks hur snabbt/enkelt man löser problemet.
Sen finns det inga hästar som är svårlastade när man åker med dem två gånger i veckan, vana och rutin gör att ”alla” hästar kommer bli lättlastade med så mycket övning av det.
Problemet brukar uppstå när man åker bara ibland, och får göra en så stor affär av det.
Min skulle INTE bli inlåst i lådan när hon var 2 år gammal och det var ganska obäkigt fram tills hon var fyra och började åka två gånger i veckan… sen springer hon in, åker lugnt och är världsvan men det är ju inte underligt när hon gör det så ofta.
Våra hästar har alltid blivit lättlastade oavsett om de var svåra från början eller inte helt enkelt för att alternativet att inte kunna lasta är otänkbart. Skulle inte kunna rida alls under vintern och jag vill åka iväg på träning 1 gång i veckan samt tävlingar. Sen vet jag inte om jag gör allt rätt och de som är riktigt duktiga på lastning hade säkert haft en del att anmärka men som sagt så har alla blivit lättlastade och då menar jag att jag lastar och åker själv. Kanske är det för att jag måste åka så mkt att det för mig inte är en stor grej och då blir det inte det för hästarna heller. För mig ingår det i hanteringen precis som att stå uppbunden i stallgången, ta in och ut från hagen, stå still när man hoppar upp osv,
Jag har en knepig häst. Jag är i andra lägen den där ”lastningsexperten” som folk ringer in. Min egen däremot blir jag inte klok på efter tio! År tillsammans. För det mesta lastar jag själv men så kommer vår och sen höst. Då är det lögn i helvete vissa dagar. För två veckor sedan sprang han in så fint men den här veckan tog det 50 min och vi missade träningen. Han blir nervös men det är för att jag blir arg efter 20 min… Jag önskar jag förstod vad det är som han reagerar på dessa gånger när det inte funkar.
Låter onekligen mkt märkligt?!?!
Inga teorier alls?
Tror det är hormonellt. Började med munkpeppar idag och hoppas det hjälper.