Älskar ”Villfarelser” som jag följer på Instagram!
Redan när jag gick och la mig igår längtade jag till mitt klockan 06.00-pass i ridhuset i morse….är man knäpp eller?
Å andra sidan är jag verkligen glad över att jag har ett intresse som skänker mig så mycket glädje…och motion!
Diskuterade detta med min särbo igår- att jag har provat på en del andra motionsformer och aldrig lyckats uppbåda ett varaktigt intresse och då vill jag inte slösa min tid på det heller.
Tycker jag hör och läser om så många som liksom verkar tvinga sig iväg till gymmet, ut i motionsspåret eller wherever och det har jag provat och vill absolut inte göra igen- livet är för kort för att göra tråkiga saker om man inte måste.
Sedan kanske vissa inte tycker att ridning ger någon direkt motion men det tycker i alla fall jag så som jag rider och håller igång med diverse stallarbete men det är väl olika från person till person.
Jag blir alltid svettig när jag rider tex och pressar mig inte sällan tills jag är fysiskt trött och även där är man ju olika.
Jag har en känsla av att jag rider väldigt aktivt (”motionsskapande”) om jag jämför mig med andra hobbyryttare som i mina ögon tar skrittpauser så fort DE (inte hästen) blir de minsta trötta, inte orkar jobba hästen i kort trav längre stunder osv och rider man så…tja…då kanske man inte uppnår någon direkt pulshöjning?
Ja, ja…nog om detta.
Fick i alla fall ett fint pass i morse och Vickes kondition är det då inget fel på.
Han spänstade på så fint och jag tycker att det blir ständiga förbättringar i tempoväxlingarna i trav som jag har nött ett tag nu.
Då är du ju onekligen lyckligt lottad, tänk på alla överviktiga som kämpar och MÅSTE motionera, och inte ens kan käka en semla på förmiddagen, för då spricker planen.
Bara en tanke.
Jag är lyckligt lottad som har hittat en motionsform som jag älskar ja- för som sagt så ÄR ridning för mig motion.
Dessutom försöker jag röra på mig genom att tex hjälpa till med hagutsläpp/ intag varje dag, jag springer en del när jag tömkör, tills nyligen hade jag en hund som jag gick långa promenader med osv.
Jag älskar mat och onyttigheter men försöker ändå att ”behärska mig” och se till att det inte går överstyr. Skulle LÄTT kunna äta mycket mer av både det ena och det andra varav nog 90 % är sådant som räknas som onyttigt. Tycker tex nästan inte om någon frukt…
Men jag gillar att jag kan ha samma kläder som för ”tusen år” sedan och vill inte gå upp i vikt så jag tänker dagligen på både vad jag äter och hur mycket jag har rört på mig.
Skulle jag, som i ditt exempel, äta en semla på förmiddagen skulle jag tex skippa frukosten. Det har hjälpt mig att hålla vikten- att inte äta BÅDE tex en rejäl middag OCH godis/ chips/ kakor.
Äter jag mycket av det sistnämnda så skippar jag måltider. Så klart bättre att äta vettig mat och skippa ”junk-food”- det vet jag.
Jag tror skrittpauser ofta är super, för HÄSTEN, jag försöker febrilt lägga in skittpauser ofta-ofta (gärna var tredje-fjärde minut) men det är inte så lätt när man är en lite medioker ryttare som behöver ”nöta” lite för att komma till bra lägen och sen vill njuta lite av det bra läget 😛
Det tror jag är för ofta att lägga in skrittpauser. Jag tror visst att hästen kan behöva en mikropaus då och då men inte var femte minut. När jag tränar lägger vi in en skrittpaus eller ingen, tror amatörhästar mår bra av att få gå på lite. En sak att elithästar som tränar på riktigt jobbiga saker, eller unghästar, får många skrittpauser, men för amatörhästen tror jag tvärtom att det bättre att lära dem att jobba på ett tag. Ofta tror jag det är mer för ryttaren än hästen som de där skrittpauserna läggs in.
För att återkoppla till ämnet motion så hade jag varit glad om det räckt för mig, kan nog räcka för att hålla vikten, men för att gå ner behövs gym, men så är jag också en svag överviktig individ som fortfarande, hör och häpna, bär på mina gravidkilon.
Instämmer i att var femte minut känns som för frekvent pausande. Har inga vetenskapliga belägg för detta utan det är bara en känsla.
Känner heller aldrig att mina hästar har behövt pausa särskilt ofta- de är vältränade och jobbar på villigt och sååå himla ansträngande rörelser rider jag inte heller.
I inlärningsfasen av något kan tätare pauser dock vara befogade.
Ett vanligt dressyrprogram är på 4-5 minuter effektiv ridtid, och mitt i det finns det alltid en skrittdel, så i programmet är det snarare högst 3 minuter effektiv tid innan skritt (oftast en diagonal). Tycker ni det är för ofta?
Jag har jättebra effekt på mina frekventa skrittpauser, det tvingar mig rida ordentligt genast och gör att jag inte tjatar rörelser utan verkligen genomför dem och sedan skrittpaus. Mina skrittpauser är i längd med tävlingsprogrammens, en diagonal eller en långsida.
Jag tycker inte att man kan jämföra vardagsträning med tävlingsmomentet- av flera skäl.
Dels blir det för de flesta ryttare och hästar gissar jag en helst annan anspänning inne på tävlingsbanan (man kan bli snabbare trött) och dels finns ju skritten i programmet för att man ska visa alla gångarter, inte för att hästen ska pausa.
Men ”whatever works” liksom- om du tycker att det för DIG fungerar att göra många skrittövergångar så är det ju inte FEL, det gör man ju efter vad som passar och för egen del så ser jag inte alls behovet. Jag kan tvärtom tycka att det ibland kan vara lite svårt att ”ladda om” efter en skrittpaus- för mig fungerar det mentalt bättre att hålla igång, jag tycker det ger mig bättre fysisk träning för egen del och hästen verkar inte misstycka.
Sedan FÅR han någon skrittpaus under passet men inte mer än 2 max 3 (fram och avskrittning oräknade).
Varför tror du amatörhästen mår bra av att gå längre tid? Eller vad menar du med ”gå på”?
Menar att man kanske inte kör så utmattande grejor helt enkelt. Alltså inte toppar dom ger mjölksyra. Kör man upp pulsen så får man ju ta det i intervaller så att man får ner pulsen lite igen. Men många amatörhästar rids nog i ett arbete där pulsen inte skenar och mjölksyrerisk finns. Det är ju som att man skulle stanna och gå under ett joggingpass, det gör man ju inte.
Vad gäller dressyrprogram så är ju inte skritten menad som en paus.
Exakt!
Så om jag uppfattar rätt tycker ni lösningen på mesig ridning är att rida mesigt lite längre tid? 😉
Jag vet ju inte alls om jag har rätt men jag tror på min teori om BRA ridning med hög intensitet/prestation kort tid, korta skrittpauser och repetition av arbetet istället 🙂
Vi får väl se hur det funkar när man (förhoppningsvis) kommer upp lite i klasserna men hittills är jag väldigt nöjd.
Jag rider inte mesigt men skulle någon rådfråga mig hur de ska rida OM de red ”mesigt” (icke ansträngande) så är mitt svar enkelt: rid MER ansträngande så både du och hästen stärks.
Men åter igen: whatever works! Vi är olika och så länge man är nöjd och det funkar så kör på!
Fast det handlar inte om mesig ridning det handlar om att komma upp i puls och kunna stanna där längre och längre utan att få mjölksyra. Man måste ju träna allsidigt men den dominerande träningen måste ju vara lågintensiv och då behövs inga speciella pauser, sen varvar man med högintensiva kortare rena styrkepass där man behöver lägga in skrittpauser. Men ett pass där jag kanske tränar förvänd på serpentinbåge och trav på serpentinbåge kör jag på ca 40 min med 1-2 skrittpauser. Så länge hästen inte sticker i puls eller får mjölksyra ser jag ingen anledning till att pausa. Om den kan sin uppgift sas. Tror i de flesta fall att pauserna är mest till för ryttaren.
Men håller med Birgitta, var och en kör med det som funkar för dem