Som utlovat tänkte jag idag berätta lite om ett nytt problem jag stött på i min lastningskarriär, en häst som försvarar sig genom att stegra sig bakom lastluckan.
Jag har förvisso upplevt detta vid enstaka tidigare tillfällen men absolut inte så här drastiskt, då har det handlat om hästar som har smårest sig lite i protest men den här hästen har liksom tagit det till en annan, långt farligare nivå då den härom dagen slog runt 2 gånger utan att den egentligen utsattes för någon direkt press som jag ser det.
Men minsta lilla dragande i grimskaftet resulterade i att den ställde sig rakt upp på bakbenen och föll till marken som en fura- ingen självbevarelsedrift där inte.
Jag har inget emot om hästar slår sig LITE när de protesterar mot att bli lastade- det kan oftast hjälpa om de märker att ”aj…det gjorde ont att kasta sig mot en infångare i stället för att gå rakt fram och in i släpet” men en häst som ramlar vill jag INTE vara med om.
Nu hade vi tur denna gången och hästen landade på relativt mjukt underlag men jag kände direkt att ”en gång är ingen gång men 2 gånger är minst en för mycket” och här gäller det att inte utmana så att det blir en tredje gång dessutom.
Så med denna häst har jag tagit det extremt lugnt och släppt i princip allt tryck.
Inte heller har vi lastat den med linor för också dessa utgör tryck och skulle hästen resa sig över linorna så kan man i princip inte hålla den kvar och hindra den från att slå runt.
Jag är för övrigt alltid emot råstyrka vid lastning- barn och andra klena personer ska kunna lasta utan att använda någon större kraft men här har det blivit ännu viktigare att inte dra det minsta i grimskaftet eller peta på hästen över huvud taget.
Jag har i stället bara kört uttröttningsmetoden med hästen- väntat ut den bakom lämmen.
Låtit den stå läääänge och fundera med framfötterna på luckan och endast korrigerat eventuellt bakåtgående genom att ställa tillbaka hästen ”in position” dvs rakt bakom luckan och låta den ta ministeg framåt.
Jag har flera gånger SJÄLV backat hästen när den har stått på luckan så att den ska förstå att det är JAG som avgör när bakåtgående ska ske och det gäller att man tajmar detta så att man hinner börja backa innan hästen själv har börjat göra det.
Så här har vi hållit på- fram och tillbaka och även in och ut ur transporten 8-10 gånger per lastning.
Målet är att ägaren själv ska kunna lasta men det får ta några gånger till med mycket regelbunden träning.
I just denna hästs fall tror jag att det är extremt viktigt att bara vänta ut den- det handlar inte om timmar utan minuter och den tiden får man ta sig hellre än att riskera att hästen reser sig och slår runt igen.
Lika så att inte ta emot ”hjälp” av folk som av välvilja vill lasta hästen med dragande, linor, kvastar eller dylikt- sådant som KAN fungera utmärkt på andra djur (jag använder mig ofta av linor själv) men som i detta fallet kan få ödesdigra konsekvenser.
Vi tränar på med gott mod och jag är övertygad om att mitt sätt är ”the way to go”!
Låter mycket likt min kompis häst som hon hade ett antal år. Vi började lastträna den och första gången hade vi träns på – den stegrade sig och plötsligt stod den rakt upp på helt raka bakben och slog över bakåt. Skrapade upp fr f a hasorna men det kunde ju gått mycket värre. Efter det gjorde vi träningen på gräsunderlag och med annan utrustning än träns. Trots mycket träning gick det bara inte längre än att vi fick in henne men kunde inte stänga dörren.
Till slut red ägaren en timme till en ”Monty Roberts clinic” som var i ett stall hyfsat nära – och jag körde dit med transporten. På dagen kollade de inbjudna hästar och de som var värst sparades till kvällen gör att vara med på clinicen. ”Vårt” sto var typ 100 gånger knepigare än de andra hästarna och fick förstås vara med på kvällen.
Nä, det var ingen lätt nöt att knäcka även för proffsen!! Men till slut fick de in henne genom att göra en fålla av ”kravallstaket” som de föste bakom henne så att hon inte kunde backa ut i full fart och stegra sig. Ganska skönt ändå då vi kände att vi nog inte var helt misslyckade på att lasta hästar i alls fall!!
Sen tränade ägaren hemma mycket med en s k dually grimma vilket med rätt teknik fungerade jättebra och hästen kunde lastas och transporteras utan några problem.
Flera år senare hade vi en kiropraktor ute som konstaterade att hästen var mycket rädd om sin nacke och att hon förmodligen hade någon skada vid första/andra nackkotan. Kanske var det därför hon blev så hysterisk av tryck på nacken. Tryck på nosen var verkligen en bättre ”hjälp” på henne.
Jag har sedan (men det är länge sen nu) hjälpt till att lasta ett gäng ”normalkrånglande” hästar som bara inte vill gå på och det har gått jättebra med duallygrimman och den lastningstekniken.
En vanlig sak är att hösten går vid sidan av lämmen och då får belöning genom att lastaren vänder runt hästen och går ifrån transporten i en volt för att komma tillbaka mitt på lämmen. Det lär sig ju de flesta hästar rätt snabbt. De KAN ju faktiskt ta ett kliv upp från kanten också så den gubben går inte med mig.
Det är så jag gör med min. Väntar ut. Hästar som inte är rädda om sig får man tänka annorlunda kring, tror jag. Det gäller att på något sätt få ur dem ur den mentala blockeringen. Då går de på. Att få min lugn och tänka framåt kan ta två timmar men linor och tryck blir som du säger Birgitta, farligt. Både för hästen och människor omkring.
Ja säkerheten måste komma först!
Dels kan hästen knäcka nacken om den slår runt häftigt och dels lär man inte ha en kö av människor som vill hjälpa en om man har en stegrande häst.
Tänkte på dig idag när vi sålde två ardenner som skulle lastas, den ena har åkt en gång för två år sedan, tog cirka 3 min, den andra en tvååring som aldrig åkt förr tog lite längre tid, cirka 5 min 🙂
Härligt!
Allt går om man tränar. Att köra Monty R på en uppvisning är inget jag skulle väljhan kan men att ta det lugnt o öva skulle jag välja alla gånger. Övning i början behöver inte alltid bestå av att hästen ska ens vara nära en transport. Utan är den rädd för tex trånga utrymmen så tränar man på det i ett annat forum. Att träna ledarskaps övningar är INTE överskattat. Ni som har uppfostrade hästar o inte tycker att ni direkt tränat ledarskap gör säkert det utan ens vara medveten om det. Läskigt Birgitta när hen reser sig, hoppas allt går bra. Lycka till!
Instämmer!
Vad gäller stegringsbeteendet var det helt borta idag men det berodde ju mycket på att jag hanterade hästen på ett annat sätt.
Att kunna läsa hästar vinner man massor på.
Ja, jag tror absolut på den omedvetna ledarskapsträningen! (Och den är ju särskilt effektiv eftersom den blir konsekvent då det inte är något som kräver fokus – det sker automatiskt)
Instämmer helt!