Fast frågan är hur mycket det är en myt att ston är så himla ”humöriga”?
Ja, jag vet inte vad er erfarenhet är- jag har kanske bara haft tur som har haft 2 ston med otroligt jämnt och ”glatt” humör?
Jag tycker för övrigt att alla mina hästar till banne mig 99,9 % av tiden i min ägo har varit just enbart positiva och glada- det har aldrig varit tjurande, en massa trots i ridningen (här måste jag exkludera Kreon vid uteritter men annars så….) och andra sur-mupperier.
Säkert handlar det mycket om hantering och ”levnadsvillkor”- jag tycker alltid att jag har tagit hand om djuren på ett sådant sätt att de inte har haft anledning av vara sura, arga och må dåligt.
Och enligt mig ÄR hästar generellt både snälla, förlåtande och tåliga.
Jag har ett sto nu och känner inte igen mig i bilden. Klart hon har humör, men det gillar jag. Oftast är hon nyfiken, positiv och uppmärksam.
Har ju inte så lång hästägarerfarenhet men har 2 ston nu och hanterar en valack i stallet mkt och stona är def mer humöriga än valacken (unghäst) som mest är dryg och flängig (men snäll och tack o lov väldigt cool i ridningen).
Fast jag gillar att det finns individer därinne i huvet så jag klagar inte, gillar tydlighet. Sen jag fick lite skön massage och mental hjälp till ponnystoet så har hon dessutom blivit en riktigt nöjd individ så nu är det ännu tydligare när något inte passar henne 🙂
Jag ogillar verkligen den typen av generaliseringar. Jag har haft både ston och valacker och även en del unghingstar (+ hanterat äldre hingstar hos andra) och jag anser att det handlar mycket mer om individ än om kön. Ännu mer provocerad blir jag av dem som pratar om ”fuxston” med någon slags menande ton. Fux är en färg!
Om fuxston är ”besvärliga” kan jag själv skoja och säga att ”det är en rödhårig kvinna” men faktum är att båda mina ston var fuxar och de snällaste och ”o-humörigaste” djur man kan tänka sig.
Sa man inte förr också att svarta hästar var lömska btw 🙂 ?
Jag hade ett svart sto med fyra virvlar i pannan och tre vita ben tidigare – nu har jag ett fuxsto… Men den mest temperamentsfulla häst jag någonsin haft var skimmel.
Jag skojar inte om fuxston eftersom jag tycker att det späder på fördomar som faktiskt kan göra att hästarnas signaler inte tas på allvar utan avfärdas – även om det absolut inte är vad skämtaren menar. Jag kallar inte heller mina hästar nedsättande saker ”på skämt” – det gör jag inte med någon jag tycker om.
Nej usch, det var jag med om en gång på en längre hundpromenad där även en för mig okänd kvinna deltog.
Hon kallade sina hundar för ”djävla idioter” och annat lika illa heeeela tiden och jag trodde jag skulle bli galen!
Det lät sååå hemskt oavsett i vilken ton man säger det.
Bad vår gemensamma bekant att aldrig ta med denna kvinna igen.
Jag är kanske överdriven åt andra hållet och kallar tex ständigt Vicke för ”fina häst” men hellre det….
Man kan inte bara avfärda det med att det är en färg, man har forskat på människor och kommit fram till att de gener som rödhåriga har ger speciella egenskaper, dock inte humör utan annat som t.ex. narkos. Så kanske fuxar också har vissa egenskaper?
Vad gäller skillnaden mellan ston och hingstar/valacker tror jag absolut att det är skillnad, är ju skillnad mellan män och kvinnor, fast vissa hävdar motsatsen
Själv älskar jag uttrycket fuxston och tänker fortsätta använda det
Har medvetet valt valacker just för att jag personligen tycker många ston är tjafsiga, men har haft 2 fuxston (etthelt jämnt i humöret, ett rätt jobbigt), och två skimmelston varav ett är väldigt dominant men annars väldigt straight forward och det andra hur jämnt som helst). Det som fått mig att avstå från ston är just det bökiga fuxstoet, inte för att hon var fux utan pga den individ hon var. Men jag kan mycket väl tänka mig att jag kommer ha något sto i framtiden. Kanske. Iaf mycket mycket nöjd med mina 4 gossar! 🙂
Jag tror inte på myten, vet två hästägare som avfärdar/avfärdat hugg, bett och sparkar som bara ”märr-fasoner” och det är enligt mig bara trams. Den ena visade sig ha så ont i sin kropp så hon blev utdömd på fläcken när ägaren väl tog den till klinik efter flera års strul. Den andra hon ställer hästen på boxvila titt som tätt. ”det är bara ett sto med humör 😉 ” De har allt som oftast besvär om de har mycket humör, sen om det är hormonella eller pga smärta kan bara en veterinär konstatera.
Instämmer. Hästar är generellt så snälla och fogliga så kommer det väldigt mycket protester och/ eller aggressivitet ska man absolut kolla upp det.
Det är bl a det jag gillar med mina ston, de är tydliga med att något inte stämmer. Sen att det som inte stämmer betyder att det är något för veterinären är inte självklart (pälssättningsperioder t ex, jösses min skimmel kan kännas halt på alla fyra när det är som mest obekvämt för henne) men de håller helt klart ögon och öron öppna bara man vill lyssna 🙂
Tror nästan aldrig jag träffat någon häst med ”dåligt” eller ”besvärligt” humör som inte haft ont någonstans. Det behöver givetvis inte alltid vara så men jag skulle aldrig våga köpa en istadig eller arg häst just av den anledningen, även om den var röntgad från topp till tå… Annars tycker jag nog som du, nästan alla hästar är väl snälla djur med olika mycket energi, nerv osv. Den häst jag känner med allra bäst temperament är dock hingst…