Jag har en god vän som i detta nu letar ny häst och jag nickade igenkännande när jag läste hennes klagovisa: ”Ja, men det är ju så trååååkigt att titta på hästar…och så tar det så mkt tid i anspråk, det tar ju lika lång tid att åka och titta på en kass som en som är bra. Vill ju bara att det ska stå en ny i stallet snart.”
Och så tyckte ju jag också att det var när jag letade häst; TRÅKIGT!
Hade man bara vetat att ”om X veckor kommer det att stå en jättepassande häst i boxen” så hade det säkert varit roligare men det är ju något man absolut inte kan förlita sig på, eller hur?
Jag tänker mig att det säkert är roligare att leta häst om man redan HAR en fin häst och alltså söker ytterligare en men när boxen gapar tom och man kanske till och med måste betala stallhyra (i min väns fall 2500:–/ månad) så är det lätt att man känner sig stressad.
När man dessutom ”vet” att man kommer att åka ut och titta på X hästar där man i sitt stilla sinne undrar saker som ”är den här säljaren på riktigt” och ”det här kan OMÖJLIGT vara samma häst som i annonsen” så är man kanske inte så sugen på att lägga tid, engagemang och bensinpengar på diverse utflykter runt om vårt avlåååååånga land?
Vad tycker ni?
Har ni tyckt att det har varit roligt eller tråkigt att leta häst? Varför?
Tjatigt, jobbigt, tidsödande och så det där med att det var Valegro i annonsen men Brunte eller en galen bockmaskin osv i verkligheten. Och att det är så svårt och nervöst att välja rätt och bra.
Att jag har stallhyra att betala skulle däremot inte stressa mig ett smack.
Fast 2500:-/ månad för ”ingenting” är rätt trist minst sagt (sa hon som betalar 5500:- för en tom lägenhet i 3 månader).
Det ar ju inte ’ingenting’, det ar ju vetskapen att sa fort man hittar en hast sa har man en stallplats pa lampligt stalle. Annars ar det val en enkel match att avboka stallplatsen om man tycker det ar for stressande att lagga ut 2500 pa ’ingenting’, alternativt forhandla med stallagaren om man kan fa en rabatt eftersom man inte anvander nanting (har jag fatt flera ggr, t.ex. pa stall dar jag bara stod 6 manader varje vinter, och var pa bete hos en kompis varje sommarhalvar – fick 50% rabatt under sommaren (battre for dem an ingenting, gissar man)). Beror val pa hur desperat man ar att ha just DEN stallplatsen nar man val hittar dromhasten.
Ang. 5500 for en tom lagenhet sa betalade du ju for vetskapen att du hade ett hem att ga till om det skulle visa sig att det inte funkade med nya karleken. Jag menar, man kan ju inte flytta ihop efter nan vecka, bara for att spara pengar!
Förtydligande: hon betalar 2500:- i kallhyra så mer ”rabatt” går inte att få.
Och min lägenhet betalar jag för nu trots att jag har lämnat den och inte heller kan få tillbaka den om jag skulle ångra mig.
Jag fick alltsa rabatt pa kallhyran, betalade en s.k. ’retainer’.
Du kunde ju ha bott kvar i din lagenhet kontraktet ut, och sluppit lida for att betala for nagot du inte nyttjar! 😉
Eller så kunde hyresvärden fått tummen ur häcken och hyrt ut lägenheten snabbare så att skattebetalarna slapp betala 30.000 i månaden eller mer för hotellrum till bostadslösa….
När vi kollade på ponny, var vi runt en del…..o om man som jag jobbar varannan helg så tar det tiiid (o varför är det så att direkt när man varit o kollat 10 mil hemifrån, så dyker det upp en annons dagen efter i samma område 🙁 ) Vår häst föll vi för direkt på första titten, en underbar uppfödare/ägare – så där gick allt på räls! Hästen var finare IRL, för på filmen vi sett var hon sommartjock 😉 En sak du kanske kan tänka dig att ta upp som fråga: det verkar blir mer o mer vanligt att höbönderna plastar in hö i storbal (för lagring ute antar jag)… Inte hösilage/ensilage alltså – utan hö (typ 85%TS). När man googlar säger alla det är så dåligt…..tänkte om dina läsare har erfarenhet? Har problem att hitta bra (läs högre protein) hö på småbal, o fått tag på en seriös bonde som har just sånt här hö… Vågar man köpa det?
Eftersom det blir mer och mer vanligt så tänker jag att det är svar på din fråga. Bönder – som ju vill sälja av sina produkter – skulle inte satsa på något som gjorde deras produkt dålig och därmed osäljbar.
Yes, poäng där!:)
Det där med hästletandet ska jag låta vara osagt. Jag köpte min osedd från en uppfödare. Så ung att den inte har hunnit råka ut för alltför mycket av människor framkallade olater/skador 😉
MEN… Jag tycker det är bra och kul att du tar upp denna fråga ur köparens perspektiv! Oftast är det ju de som blir utmålade som puckon som inte förstår att de tar säljarens tid i anspråk 😉
Jag tycker att det är rätt roligt att leta ny häst, senast kände jag mig nästan snuvad på konfekten då drömhästen var andra hästen jag provred. Nu tre år senare nyper jag mig fortfarande i armen och kan inte fatta att hon är min.
Härligt att läsa!
Tycker nog att det är rätt roligt att leta häst, det är även ganska jobbigt, påfrestande, nervöst med mera. Men mest roligt så länge det inte drar ut på tiden allt för mkt, man är ju så klart lite otålig och vill ha hem en häst igår. Å andra sidan tror jag aldrig att jag har tittat på så där jättemånga hästar innan jag hittat ngn. Om det är för att jag är impulsiv och inte tillräckligt kräsen alternativt lättlurad eller om jag bara har haft tur vet jag inte. Förra hästletarturnén tog nog några månader. Minns att jag tittade på ett fölsto som inte var inridet (varför jag tittade på den minns jag inte haha), sen provred jag den hästen jag sen skulle köpa men vi kom först inte överens om priset, provred ytterligare en som jag gillade men som nog var lite för mkt häst för mig (men mitt 20-åriga jag höll ju inte med) men sen ringde dem och gick med på det pris vi erbjudit så då var ju saken biff. Mitt nyaste inköp (3 veckor sedan) var inte heller så svår att hitta. Skulle tittat på en häst i maj som blev halt dagen innan. Blev lite sur då jag redan blivit lite kär. Så dels pga av det och dels pga att jag inte hittade ngn annons som jag kände var intressant (typiskt juli månad) så dröjde det till början av augusti tills jag provred igen, då ett handelsstall där jag tittade på 2 hästar, ingen intressant. Dagen efter tittade jag på den tredje och den köpte jag. Som sagt inte tillräckligt kräsen eller tur, vet inte vilket….. 🙂
Den senaste hittade jag för att jag själv la ut annons på hästnet, tror jag fick 7 eller 8 svar. Några sållades bort direkt, några var intressanta och skulle ha provridits om jag inte bestämt mig för min pålle, det var också ett svar på min annons och hon låg alltså inte ute nånstans då. Så det kanske kan vara ett tips, att lägga ut annons på vad man söker och ffa vad man kan erbjuda. En del vill kanske hellre svara på en lämplig annons själv än att sätta ut en och behöva gallra bland en massa svar varav de flesta inte är intressanta?