Jag anser ju att katter, precis som människor och hundar och hästar för den delen kan ha olika egenskaper, ”idéer” och åsikter om allt möjligt här i livet.
Och vara olika smarta, tillgivna, misstänksamma osv.
Katten med hatten är ett ypperligt exempel på det sistnämnda och ibland retar det mig vansinnigt.
Mitt kattskrälle tycks tro att världen på vissa sätt totalt kretsar kring honom och att tex alla ljud och allt som rör sig gäller honom.
Han är aldrig avslappnad utan i ständigt stand-by läge, redo att fly från alla möjliga inbillade faror; läs: häst som flyttar sig i boxen, en människa som hostar till, en bil som närmar sig etc.
Jag önskar så att han kunde spänna av lite- det måste ta oerhört på psyket att alltid tro det värsta och springa iväg!
Det tog säkert ett år innan jag kunde klappa honom ordentligt och fortfarande är jag den enda som kan lyfta upp honom när det passar honom.
Lika många gånger passar det inte för då är det något i bakgrunden som distraherar honom och då måste han vara redo att fly…..
Till hans försvar får jag väl säga att hans mamma var likadan om inte ännu mer skygg så det är väl därifrån det kommer.
Gårdagens Hatt 🙂 !
Har en likadan sprättkatt själv, fast röd. Han är född hemma på gården och hanterad av mig hela tiden. Hans bror är raka motsatsen , hur cool som helst. Tror banne mig att det är den gamle röde katten jag hade tidigare som går igen. Han var precis likadan förutom en vecka innan han dog, helt plötsligt satt han inne i fåtöljen i vardagsrummet, han hade aldrig varit inne på 14 år pga rädsla för allt. En vecka senare hittade jag honom död.
Så sorgligt!