Från en IRL-diskussion jag deltog i men som inte alls gäller mig på något vis:
Du har från en person du litar på till 100 % (ögonvittne i detta fallet) fått veta att en person du planerat att träna för är väldigt hårdhänt mot de hästar hen rider och att de mycket väl kan få rejält med stryk med framför allt spö under passen. Detta ska vara mer regel än undantag.
När hen håller träningar förekommer däremot inget sådant alls och de som tränar är väldigt nöjda med den hjälp de får.
Skulle hens egna ”våldsverkande” få dig att avstå från träningen eller skulle du tänka att detta inte påverkar din egen häst och att du därför kan se förbi detta?
Skulle aldrig träna för någon som jag med stor säkerhet vet behandlar hästar på detta viset även om det inte drabbar mig och min häst.
Aldrig!!
Aldrig!
Seeing is believing. Även om jag litade på min vän så måste jag själv se en sak för att objektivt kunna göra ett eget val. Så jag hade nog kunnat tränat för tränaren (om verkligen ingen annan fanns att tillgå)men varit väldigt lyhörd för ’fel’ tecken. Jag tycker man märker väldigt fort på en tränares sätt att undervisa om det ligger en ödmjuk ryttare bakom.
Hade det kommit från en person jag litar hade jag aldrig ens gett tränaren chansen. Aldrig. Finns andra tränare som är både bevisat snälla mot hästarna och duktiga. I min värld finns inget utrymme får sådant tvivel.
Aldrig. Gäller all hästsport, skulle aldrig stödja någon med tvivelaktiga metoder.
Na, jag skulle nog ha valdigt svart fran det, speciellt om det var information fran nagon jag kande val och visste att jag kunde lita pa, snarare an bara horsagen av vem-som-helst.
*ha valdigt svart att bortse fran det, menar jag
Jag skulle aldrig träna för en sådan person. Jag tänker direkt på en mycket känd svensk ryttare/tränare när jag läser inlägget. Precis samma historia, en vän till mig som absolut inte har någon anledning att ljuga hade sin häst på hens anläggning och fick se fruktansvärd ridning. Dubbla inspänningstyglar, två spön och hästarna fick stryk varje pass. Detta var dock över 10 år sen så kanske har det ändrats. Personen visar iaf inga hårdhänta tendenser när hen har träningar, men jag får rysningar bara av att höra namnet.
Nä det tror jag nog inte beroende på vem som berättar det för mig, är det en person jag litar på till hundra procent och har samma ridsyn som mig så nä. Annars vill jag nog se och bedöma själv, tycker man väldigt snabbt märker hur en person är i sin ridning av att se hen undervisa. Men personer som slår hästar helt random vill jag inte träna för, jag vill känna att jag skulle kunna lämna min häst hos den jag tränar för. Där jag lämnat Diva och där jag tränar med Diego behandlar man nog inte hästarna med silkesvantar alltid, men det handlar ju mer om unghästuppfostran och säga till en gång på skarpen vid olydnad.
Men annars är det okej att slå eller? Om våldet inte är random och unghästar som måste sättas på plats – jag säger bara skrämmande. Hoppas jag missuppfattar allt.
En häst som håller på att springa över en, stegra sig högt över ditt huvud, bita? Ja då tycker jag det är befogat faktiskt och det är ofta så det kan vara med ouppfostrade unghästar. Då tycker jag man säger till en gång direkt att det absolut inte är ok, med det som hästen lyssnar på. När det kommer till ridning så ska spöet kunnat användas om förstärkt hjälp om hästen inte lyssnar på mina andra hjälper eller för att ge en hjälp dit jag inte når.
Nej, nej, nej. Jag är vanligtvis noga med att bilda mig en egen uppfattning. Men när det gäller misshandel av djur (för det är det du beskriver) räcker det mer än väl med att en person jag litar på har sett. Det finns så många andra tränare som rider schysst så det finns ingen anledning för mig att anlita den som misshandlar eller rider hårdhänt. Även om hen aldrig skulle vara hårdhänt under mina lektioner så blir det ändå en förtroendefråga.
För många år sedan blev jag vid minst 2 tillfällen vittne till hur en tränare slog 2 olika hästar så hårt och så många gånger med spö att det med alla mått är/ var oförsvarligt.
När jag helt chockad påtalade detta för en annan ryttare med insyn sa hon att det jag sett inte var en tillfällighet.
Jag skäms än idag över att jag inte sa något eller ingrep- det finns inget försvar utan jag var feg helt enkelt även om jag första gången även blev så chockad att jag knappt trodde mina ögon.
Denna person har jag aldrig tränat för och vet inte hur det är idag med våldet men då borde både jag och andra (det fanns flera vittnen) ingripit.
Du har ju tidigare ridit för en tränare som inte är snäll mot hästarna. Fick du själv bevittna det någon gång? Var det därför du slutade rida för den tränaren?
Jag känner inte alls igen det du skriver om och du får gärna maila mig på bm6610@hotmail.com för att förtydliga vem du menar- jag lovar att svara.
Anledningarna till att jag slutade träna för mina senaste tränare har i ett fall berott på att personen flyttade typ 60 mil bort och i de andra fallen att jag inte tyckte att träningen gav önskad effekt vilket med facit i hand berodde mer på hästen (Archie) än tränarna.
För ca 20 år sedan hopptränade jag ibland för en person som kunde vara mycket hård mot hästarna och vid ett tillfälle gick han långt över gränsen med min häst (Heron).
Jag skulle aldrig acceptera detta idag men då var jag chockad och åter igen FEG. Inget jag är stolt över och jag kände mig som en stor svikare och skit efteråt. Personen red aldrig hästen mer…
Jag har oxå varit med om en gäst tränare jag red för en helg. Min häst fick så mkt spö av tränaren som satt upp, så den var randig på länden när vi kom hem.
Jag skäms så att jag inte sa till och dessutom åkte dit igen dag 2??
Vad händer ibland när man blir så flat?
Dels blir man chockad initialt och finner sig inte men främst tror jag att det handlar om konflikträdsla, tyvärr.
Ingen ursäkt men mänskligt och vanligt.
Skulle aldrig i livet stödja en sån person.