Jag läser ibland på en blogg hur ryttaren ”både skrittar fram och av på hårt underlag” och blir lite full i skratt varje gång eftersom just denna hästägare utför ALL TRÄNING i ridhus, med extremt få undantag på utebana sommartid.
För mig blir det komiska att ryttaren liksom verkar tro att dessa minuter på ”hårt underlag”, i skritt dessutom, på något sätt bidrar till att hästen får omväxling vad gäller underlaget- i min värld gör det varken till eller från.
Om jag själv pratar om att ”variera underlaget” så menar jag ”träningsunderlaget”, annars kunde man ju lätt hävda att hästen får så varierat underlag i hagen (ibland är den geggig, ibland frusen osv) att detta räcker….
Nåväl- alla blir vi saliga på vår egen tro även om just underlagets betydelse är en av de vettiga saker jag själv har läst att man forskat på/ undersökt.
Idag undrar jag hur ni tänker kring att variera underlaget?
Tänker ni liksom medvetet på detta, typ ”nu har jag ridit i ridhuset 2 dagar i sträck- dags att galoppera lite i skogen” och beror det då på underlaget eller enbart variationen?
Finns det underlag ni undviker?
Funderar ni över underlaget när ni anmäler till olika tävlingar typ ”X ryttarförening har så djupt underlag på framridningen så dit åker jag inte”?
Själv har jag sett i förhållande till andra nog alltid varit lite manisk vad gäller underlaget och mitt ägande av Heron i så många år är en absolut bidragande faktor.
Hans gångarter tyckte jag påverkades mer än genomsnittshästens av olika underlag och eftersom jag gärna ville förbättra dom så fanns det tveklöst underlag som jag skydde, mycket djupa diton tex.
Detta har suttit kvar i mig sedan dess och jag är måhända överförsiktig vid uteritter tex- där andra glatt hade travat och galopperat tänker jag alltid efter om det finns risk för en vrickning eller dylikt.
Nu HAR vi ju så många vettiga ställen att rida på så jag behöver liksom inte riskera något vid uteritt- men så klart kan ju hästar trampa fel oavsett och det har även hänt mig med halt häst till följd.
När jag tränar hoppning eller dressyr är jag väldigt noga med underlaget- som ni vet är jag ju så petig att jag till och med harvar vår utebana innan nästan all ridning på den 🙂 .
Vad gäller tävlingsplatser tycker jag numera att i princip alla ställen har så väldigt bra underlag att jag inte funderar över detta innan anmälan.
På Herons tid var det faktiskt stor skillnad- detta var ju innan fibersanden tex och många hade djupa, mörka ridhusbottnar med gissningsvis en massa nertrampad gödsel som blev jättetungt att dra runt i.
Idag lägger väl många klubbar så mycket pengar på underlaget att de också blir ”maniska” 🙂 och har folk som går runt och plockar bort bajs på framridningen- alt för att bibehålla kvalitén så länge som möjligt.
Och för att svara på mig egen fråga så ja, jag försöker att tänka på att variera underlaget men att dess kvalité är viktigare än variationen per se dvs jag rider hellre 5 dagar i rad på ett ”perfekt” ridhusunderlag än att jag byter ut något av passen mot ett djupt och stenigt underlag för att ta ett extremexempel.
Men jag travar gärna på asfalt, varierar mellan mjukare och hårdare underlag- så länge hästen kan gå stabilt på dom.
På vintern blir det ju mest ridhus, mitt och tränarens. Fibersand är något jag älskar att tävla på men skulle inte vilja rida på dagligen då det saknar glid. Vår och sommar rider jag mest på gräs och rider ut på grusvägar. En bra gräsbana är ju det bästa underlaget men då får den ju inte bli hård.
Instämmer helt angående fibersand och du och jag är inte ensamma om att resonera så.
Vet en anläggning där man i båda ridhusen lagt in fibersand vilket är en gåta för mig. Hade varit mycket bättre att kunna variera när man ändå har 2 ridhus och jag tror som sagt inte på det för ridning flera gånger i veckan eller i princip alla dagar i veckan om det är en ”dålig” vinter.
Vi har tre ridhus med fibersand och jag är inte alls övertygad om att det är bra. Det får tiden utvisa.
Tyvärr är det kommunen som bestämde att vi skulle ha fibersand i alla ridhusen.
En fördel är att vi har två utebanor och gräsbanan att rida på under sommarhalvåret. Den stora ridbanan har faktiskt varit ridbar större delen av vintern men vi kan ändå inte ha lektioner där, men många inackorderingar har använt den flitigt.
Som sagt, vi får hålla tummarna att våra hästar håller av att gå på fibersand hela vintern.
Det ska bli intressant att se om ni märker några negativa effekter över tid.
Men i sak är fibersand så himla bra- använt med måtta.
Men att skritta fram och av ute blir ändå 20 minuter på annat underlag? Bättre än inget.
Håller också med om att skritta fram/av på hårt underlag ger variation och är bra. Finns väl studier på att just skritt på hårt underlag är bra för ligament och senor samt stärker skelettet etc. Så för mig är det självklart bättre än inget och att det ger variation. Se nedanstående artikel i Hippson tex.
https://www.google.se/url?sa=t&source=web&rct=j&url=http://www.ridsport.se/ImageVaultFiles/id_9825/cf_559/Team_V-rmland_-_F-rel-sning_1.PDF&ved=0ahUKEwjY2oXq2e7SAhWBWiwKHV9jDpUQFggaMAA&usg=AFQjCNHkV_F-iXJpbwUEtMghjyJtXJyCPw&sig2=R7wB-voI2fVoIHTQFjdSoA
Sen är det nog ännu bättre att även variera med ridning ute i skogen, på grusväg etc men att det är nog knappast waste att skritta fram/av på hårt underlag, det kan ju röra sig om 20-40 min per dag (beroende på hur länge man gör detta) och det är ju inte bara några få minuter.
Den första länken var visst till en artikel från förbundet. Men hippson har ocksp haft liknande artiklar, https://www.hippson.se/artikelarkivet/veterinar/vanj-hasten-vid-hart-underlag.htm
Fast för mig är 10-20 minuters skritt på lång tygel ingen TRÄNING. För att skritt ska ge någon träningseffekt torde man i alla fall behöva skritta i en timme eller mer.
Tror det är mycket ovanligt att man skrittar mer än 5-10 minuter innan och efter passet.
För mig blir det som att berömma sig själv för att man har hästen i hagen 1 timme/ dag.
Så klart bättre än inget men ändå på tok, på tok för lite!
Vad grundar du det på? Att det måste vara minst en timme för att ge effekt? Om man gör det varje dag blir det många minuter på en vecka… Och vad menar du med träningseffekt? Som jag skrev tidigare så förespråkar många veterinärer just skritt på hård underlag. Behöver inte vara ”träning” för att det ska ge variation.
Jag brukar också ta för vana att skritta fram/av på hård grusväg nät jag har möjlighet (dvs när jah rider i dagsljus och vädret inte är galet). Men jag varierar även med att rida ut etc, både med bara skritt men också i trav och galopp. Tror på på att båda delarna bidrar till en hållbar häst.
Med träningseffekt menar jag att man antingen bygger kondition eller muskler, eller båda.
För att detta ska kunna ske måste man träna en viss tid/ göra x repetioner.
Du kan inte göra 1 armhävning om dagen och tro att du ska bli starkare även om du gör det 365 dagar om året.
Du kan inte heller springa 100 meter om dagen och därigenom öka din uthållighet.
Om du skrittar 10 minuter före och efter ett ridpass uppnår du ingen träningseffekt- du värmer upp hästen ja och låter den gå av sig ev mjölksyra.
Jag tror som sagt att varierat underlag är viktigast när man TRÄNAR, inte i fallet ovan eller i hagen.
Sedan är det så klart inte fel att skritta fram på annat underlag än det man tränar på.
Ok, men veterinärer som forskar på ämnet förespråkar ju just variation av underlag både vid ”träning ” OCH annan motion. Dvs det är inte bara underlaget vid träning som påverkar hästens hållbarhet.
Fast det är ju skillnad på träning för muskler, kondis och att stärka ligament och senor tänker jag. Tror absolut att det gör nytta för benen att skritta fram och av på hårt underlag. Sen behöver man heller inte träna en timme för effekt, testa 30-minuters spinningpass så kan jag lova att det effekt
Vad jag ville komma till var att om man ALLTID rider i ridhus så spelar nog 10-20 minuters skrittande på annat underlag mindre (eller ingen) roll.
Nu är det ju väldigt ovanligt att folk gör så tack och lov.
Varierar med ridhus, utebana, skritt och trav på hårt underlag och rider gärna på fält där det är lite knöligt. Anpassar intensitet efter underlag. Skulle inte rida 1 tim dressyrträning på dåligt underlag eller hoppa högre än 70-80 cm. Men en stund i lättare arbete och galopp är bra för kropp och knopp handlar mer om att rida sin häst i balans tänker jag.
Att skritta pa asfalt ar ju inte konditionstraning, men det hjalper val till att harda senor och skelett, aven om det ar 20 min om dagen. Jag tror det viktigaste ar allsidig traning. Att rida i cirklar jamt och standigt tror jag ar daligt for lederna, oavsett underlag. Hasten behover rora sig pa olika underlag, i olika former, olika gangarter, olika hastigheter, olika sluttningar upp & ner & plant, osv. De som rider 100% pa bojda spar och dessutom varmer upp i skrittmaskin tror jag gor hasten en otjanst. Fast det ar val inte sa hypermanga som ALDRIG gor nat annat an skolar hasten i ridhus, far man hoppas!
Jag minns faktiskt att någon ofta använde skrittmaskin och att jag tänkte ”det kan inte vara bra”.
Och mycket riktigt blev hästen halt efter ett tag och där skrittmaskinen troddes vara boven i dramat.
För övrigt ryser jag när jag tänker tillbaka på hur mycket jag red på volt och gjorde små volter i början av min hästägarkarriär. Numera rider jag mycket sällan så.
Tyvärr blir det lite av en dålig cirkel för ju styvare häst man har desto mer vill man kanske lösgöra den med voltarbete och så kanske den blir överansträngd i stället till slut?
Sa ar det nog. Jag tror visserligen skrittmaskiner kan vara bra, men da tanker jag pa 20 min, med frekvent byte av riktning PLUS massor med arbete pa raka spar (som distanshastar da!) OCH skolning nagra ggr i veckan. Inte skrittmaskin plus volter plus mera skrittmaskin och mera volter, typ. Gillar inte det dar med hastar som ar for dyrbara och galna att ta ut pa ridturer – vad ar det for liv for en hast att alltid ga runt i cirklar?! Och nar (om!) de far ga ut ska de ga pa en pytteliten yta i social isolering ocksa. Na, ge hastkrakarna litet mark att rora sig pa, bade under ridning och utslapp (jag fattar att det senare kan vara svarare att ordna om man har diverse krav pa var man ska ha hasten, lat oss inte diskutera det igen! 😀 ).
Rider alltid på olika underlag, och de har givit häst hållbara ben, när jag köpte henne gick hon större delen av all ridtid i ridhus och gjort under sina år på ridskolan. När hon kom till mig slutade jag rida i ridhuset för att jag ansåg att hon behövde komma ut. Vi rider på allt från gräs till grus i grannens paddock. Försöker alltid rida på olika underlag varje gång för att hon ska få variation.
Motionerar hästen ytterst sällan två dagar i rad på samma underlag eller på samma sätt, både med tanke på hästens kropp och knopp. Har superbra möjligheter (förutom på vintern)att variera: stranden/vattnet, skogen, asfalt, gruspaddock, dressyrbanor, gräsbanor o två ridhus (med bra sand/spånunderlag)
Avundsvärt!
Later perfekt!!
Kan inte alls förstå sån ridning. Variation behövs för både kropp och knopp. Den typen av hästhållning verkar inte så trevlig.
Hurdan ridning menar du? Jag rider i ridhus nästan hela vintern, inte optimalt med variation ang underlag , men jag tror inte hästen bryr sig var jag rider under den timmen jag jobbar, däremot är hans vistelse de resterande 23 timmarna desto mer viktig ang underlag och stimulans.