Om man inte vet hur hästar funkar kan man lätt bli förvirrad- tex om man ser dessa 2 rackare.
De går varje sommar på bete i Staffanstorps utkant och jag ser dom flera gånger om dagen på väg till och från stallet.
Trots att hästarna har gräs upp till knäna står dom väldigt ofta och hänger så här i ena hörnet av hagen där det är mycket nerbetat.
En icke-hästperson skulle ju lätt tro att det är det höga gräset som är det mest attraktiva och att hästarna skulle gå och äta på detta mest hela tiden men vi som har sett hur det går till vet att det är det korta gröna som attraherar mest och att hästar också pausar i sitt glufsande för att bara stå så här och se halvt världsfrånvända ut 🙂 .
Läste på en Facebook-sida för Staffanstorpsbor att någon tyckte synd om hästarna som saknade skydd för solen och värmen men dels bor vi ju i Sverige där det aldrig blir några ökentemperaturer precis och dels finns det något träd längre bort som skulle kunna ge visst skydd men där är hästarna aldrig…..
Anledningen till att de helst vilar där det är minst gräs är ju att det är minst insekter där och att det inte kan gömma sig något i gräset. Under träden är det mycket mer insekter så det är klart att de undviker det.
När det är varmt är det ofta så att hästar väljer, i våra ögon, märkliga ställen i hagen men det brukar vara så att de står där det fläktar mest helt enkelt. Jag upplever att de flesta hästar klarar värme ganska bra och faktiskt gillar det. Det är insekterna de far illa av. Våra kan bli väldigt stressade av för mkt insekter och springa sig svettiga för att komma undan, men har de insektstäcken på sig så verkar de inte lida av solen speciellt mkt.