Fick ett mail från en god vän för ett tag sedan och det lyder så här:

Härom dagen när hästen står i uppbindningen kommer det in ett äldre par (de brukar gå inom stallet ibland när de är ute på promenad med sina hundar), jag ser i ögonvrån att hästen tuggar på ngt så jag frågar om de gett honom ngt. Jodå, äpplen blir svaret. Och då trodde jag f-n i mig att jag skulle gå i taket!!! Denna häst som jag kämpat med sedan månader tillbaka och som absolut INTE får äta äpplen, hösilage etc (detta står på boxen men jag kan ju inte hänga en skylt om halsen på honom). Jag sa till dem att de inte får ge hästarna utan att fråga och att just denna hästen inte tål äpplen mm. De svarade då tillbaka att äpplen gillar ju alla hästar och att de minsann alltid matar hästarna när de är i stallet!
Jag undrade då om de tyckte det var ok att jag utan att fråga ger deras hundar godis, korv etc. Men det tyckte de naturligtvis inte, det kom ju inte på frågan och var absolut inte samma sak!!!!

Nu undrar min vän om det är hon som är en surkärring som överreagerar eller om jag håller med?

Och med risk för att betraktas som surkärring jag också så håller jag utan tvekan med!

Om man vet vilket helvete det kan vara eller själv har haft en häst med magproblem (kostnader, oro, risk för månadslånga diarréer osv) så blir man rabiat om ”folk” tar sig rätten att fodra ens häst efter eget tycke- det kan jag utan tvekan förstå.

Jag har tack och lov själv varit förskonad från dylika bekymmer men vet flera fall enligt ovan och där ägarna kämpat hur länge som helst.

Sedan tycker jag över huvud taget inte att det är ok att gå runt och ge andras hästar godis- som vi diskuterade för ett tag sedan finns det djur som blir ”tiggiga” otroligt snabbt och det beteendet tror jag ingen vill uppmuntra.

Minns tex att vi hade en häst på ridskolan som bankade helt frenetiskt i boxdörren bara han anade att någon annan häst fick godis- inte så kul att lyssna på och kunde ju även skada hästen.

Men vad säger ni läsare?

Är det jag och min vän som är lite väl överdrivna i vårt tänk och ska man få ge andras djur lite godis om man vill eller måste man alltid fråga först?

PS. För övrigt säger jag ALLTID ja om någon vill ge Vicke godis för han börjar inte åbäka sig och det händer dessutom extremt sällan.

Ett råd jag själv försöker följa i alla fall.

Och hur många har inte diverse finporslin, bestick och dylikt som inte blir använt på åratal bara för att man är så rädd om det?

Egentligen vansinnigt när man tänker efter- det gör liksom ingen nytta i sitt skåp eller låda….