Enligt ”ordination” från fysioterapeuten igår blev det tömkörning i ridhuset i morse.
Nästan alltid när jag tömkör tänker jag ”varför gör jag inte detta oftare” men jag prioriterar medvetet de rena dressyrpassen för min egen tränings skull faktiskt.
Idag låg några bommar framme och jag valde då att lägga fram ytterligare några som jag tömkörde över.
Blev också en del passage utmed långsidorna och den såg riktigt, riktigt fin ut!
Det väluppfostrade djuret väntar stillsamt medan jag utökar bomserien.
Notera halten 🙂 , alltid korrekt 🙂 !
Jag tänkte flera gånger medan jag tömkörde hur tacksamt och ROLIGT det är när man har en så fostrad häst som man kan göra så mycket med.
Läser ibland att ryttare har svårt att motivera sig att rida/ motionera sin häst och jag TROR att ju ”lättsammare” allting är kring ens djur desto lättare är det också att alltid hitta motivationen.
En del är att ha en häst som passar en, en annan att tex inte ha för svåra omständigheter runt hästen så att säga; dåligt med tid/ pengar, dåliga träningsmöjligheter osv.
Håller verkligen med om att rätt häst är vintig
Oj haha jag hann visst inte skriva så mkt… Skulle säga att jag håller verkligen med om att rätt häst är viktigt för motivationen. Nu har ju jag aldrig ägt en häst men till och med när det bara är en häst man rider några dagar i veckan tycker jag det tar emot om man inte riktigt ”gillar” den.
Håller med! Hade önskat ett mer lättridet djur i dressyren, men annars är hon helt underbar i allt! Man skulle kunna sätta upp både en 3 åring o en 93åring, hon skulle bära dem som det vore guld 😉 Har en klubbkompis, vars häst, där vi vid varje hoppträning väntar på när han ska bocka av henne, inte om….. O även vid uteritter….Hade aldrig kunnat ha en sån häst….
Känner igen det där och ska faktiskt posta ett inlägg på det temat imorgon.