Inte bara Vicke

Underbar box men potentiellt farlig….

Sitter och läser en diskussion på nätet om hästar som har svårt för att stå ensamma i stallet och nickar igenkännande.

Hade det inte varit för detta problem med Vicke hade jag högst troligt stått kvar i det stall där jag bara stannade i en månad innan jag flyttade till nuvarande anläggning även om stallbytet med facit i hand blev otroligt mycket bättre.

Och diskussionen på nätet bekräftar det jag visste var fallet med Vicke i alla fall; det kan ta väldigt lång tid (flera månader) innan man vänjer en häst vid att vara ensam på detta viset.

Så var det på den större anläggningen varifrån vi flyttade till det mindre stallet i höstas- även där tog det jättelång tid för Vicke att sluta att stressa runt i boxen om han lämnades ensam i stallet men där KUNDE jag träna honom korta stunder utan att det blev farligt eller för jobbigt för oss båda.

Men i det lilla stallet hade han en så stor box att han kunde trava i den och vad värre var; boxdörren hade ingen ”övergrind” utan hade Vicke satsat mot den hade han säkert brutit nacken om han hade lyckats ta sig över och landat på betonggolvet utanför.

Detta gjorde att jag aldrig kunde ta in min häst i förtid och ha honom i boxen- på stallgången stod han konstigt nog stilla men där hade jag ju inte kunnat lämna honom i flera timmar om jag ville ta in honom pga dåligt väder medan de andra hästägarna ville ha sina hästar ute.

Så det var ett klokt beslut att flytta; jag hade aldrig orkat eller vågat hålla på med denna ensamhetsträning i månader och dessutom kanske riskerat skador bara för att ”han ska minsann lära sig” som en del tycker.

Man får välja sina strider och jag känner att jag valde rätt….