Jag har de senaste veckorna läst en hel del inlägg på nätet från ryttare som inte har kunnat rida som de har velat/ planerat och så är det delvis för mig också just nu.
Jag vill egentligen helst inte rida i ridhuset 3 dagar i rad och hade förr känt mig ganska stressad om jag var tvungen att göra det men nu har jag faktiskt tänkt om.
Nu tycker jag inte att det är hela världen om jag någon enstaka vecka om året rider väl många gånger i ridhuset- det är ju inte så att jag har satt det i system och jag tror knappast att Vicke far illa av det heller.
Det känns bättre och vettigare att prioritera ridning på bra underlag än att till varje pris rida ut för omväxlingens skull även om det skulle vara halv storm, hällande ösregn, jättehalt eller någon annan omständighet som nästan garanterar en ”oskön” och till och med riskabel ridtur.
Samma sak vad gäller hagvistelse: jag vill generellt ha Vicke ute så många timmar som möjligt varje dag men är vädret ”för djävligt” dör han faktiskt inte av att komma in några timmar tidigare eller till och med stå inne en hel dag (händer inte ens en handfull gånger om året).
Jag vet en del hästägare som är nästan rabiata med ovan och har själv också varit det i perioder men det känns skönt att kunna släppa lite på kraven och inse att varken världen i allmänhet eller hästen i synnerhet går under om det inte blir som jag helst vill ha det 🙂 .