Ha ha ha…nä…det känns aldrig som att Olof is trying to kill me…tyckte bara att bilden var lite rolig och har stämt med vissa tränare förr om åren i alla fall….
Som det blåser idag! Verkligen rejäl blåst och hade jag inte kunnat stoppa Vickes lunch-ensilage i hans däck som faktiskt ”håller maten på plats” ganska bra hade nog allt flugit iväg till Södra Sandby och hamnat i någons trädgård eller nåt 🙂 .
Innan hagutsäppet åkte vi till Olof där jag bad om en repris av tisdagens träning.
Jag ville se om vi har lyckats förbättra det vi tränade på då och det hade vi faktiskt så det var ju bra ha ha ha.
Jag måste tänka på att rida ”hela språng” i galoppen så att det inte ser struttigt ut och att inte få bakdelen före i vänsterslutan (som har fått underkänt betyg på båda tävlingarna i år)- så skulle man kunna sammanfatta det vi fokuserade på idag.
Hemma läser jag ändlösa klagovisor på nätet kring ”väder och vind”, motivationsbrist, avsaknad av ridhus och möjlighet att träna vettigt osv.
Och jag fattar till 100 %.
Jag som är så frusen av mig och dessutom helt ”fixerad” vid ridhusridning har ju fått anpassa min hästhållning till bland annat dessa faktorer.
Jag hade tex INTE alls varit den hästägare jag är idag utan ridhus, det hade påverkat mitt humör massor och kanske även min hälsa och hur ridningen hade sett ut vill jag inte ens tänka på.
Jag är tacksam att jag än idag, efter sååå många år med häst kan längta till stallet som ett litet barn och den känslan vill jag absolut behålla.
Men den kostar så klart och jag förstår ju att inte alla har samma möjligheter.
