Ursäkta mitt ständiga vädertjat men jag fascineras verkligen av det skånska vädret….
Igår snöade det och blåste rejält, idag strålade solen och det var helt vindstilla.
Det är verkligen ett lotteri till vilket väder man ska vakna….
Förmiddagen ägnades åt ett Olof-besök och jag slits mellan en önskan att rida själv och verkligen implementera känslan av korrekta skolor hos både mig och Vicks och viljan att se Olof i sadeln för fortsatt utveckling av tex piruetterna.
Idag segrade den egna ridningen och vi jobbade på bra med skolorna. Det märks en skillnad men så klart är det långt ifrån perfekt ännu- därtill är det för många byggstenar som måste bli bättre fastmurade innan det känns säkert och lätt och framför allt i en tävlingssituation.
En fd stallkamrat som jag inte sett på flera månader berömde Vicke och tyckte att han hade biffat på sig rejält och hon kommenterade också ”oj, vad han har lärt sig” när vi piafferade så fint när jag red fram.
”Ja, det vore ju roligt om han kunde göra vissa saker vi faktiskt har NYTTA av lika bra”sa jag skrattande….”lite mellantrav tex”.
Fast då avbröt Olof mig och sa att hästen numera faktiskt KAN visa om inte ökad så mellantrav och det har han så klart rätt i 🙂 .
Det är lätt att fastna i vad som har varit och jag märker att jag ibland ”gör ner” Vicke även om jag skryter ganska ohämmat om honom också. Det sistnämnda precis som alla som älskar sina djur 🙂 !
