I morse blev det ett pass på utebanan efter harvning- det var liiiite dammigt med mina extremt kritiska mått mätt men när man rider ensam så fungerar det bra.
Och jag inser att bilderna ovan inte gör verkligheten rättvisa men det är verkligen vackra omgivningar man kan blicka ut över medan man rider.
Bra för mig som gärna glor ner i Vickes man ha ha ha….
Skämt å sido; tyckte passet kändes jättefint, framför allt bytena flöt på lätt och rakt även om jag bara gjorde treor och fyror.
Skolor i trav blev det också, slutor i galopp, 8-meters volter i galopp och som avslutning lite travökningar.
Är inne i en bra period där jag snabbt kommer till den ridning jag vill så passen blir oftast inte mer än ca 40-45 minuter allt som allt och det räcker absolut på denna nivån.
Jag är så rädd att rida tills den uppåtgående kurvan inte bara planar ut utan…ve och fasa….börjar dala…då har man ridit för länge och de gångerna lämnar inte den känsla jag vill ha när jag avslutar.
