Tycker att min fd tränare Nina Bengtsson ger ett bra svar kring att hålla sin häst motiverad och glad!
Jag skojar ofta själv om att jag önskar att jag vore ännu mer som Vicke som har ett otroligt jämnt humör och alltid verkar nöjd med livet 🙂 .
Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 19-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 13 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Posted
Tycker att min fd tränare Nina Bengtsson ger ett bra svar kring att hålla sin häst motiverad och glad!
Jag skojar ofta själv om att jag önskar att jag vore ännu mer som Vicke som har ett otroligt jämnt humör och alltid verkar nöjd med livet 🙂 .
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Åh vilket bra svar! Jag älskar människor som har hästens bästa i fokus. Och inte bara frågeställaren tänker utanför boxen utan även Nina gör det när hon svarar.
Och hennes mindset skulle fungera utmärkt som riktlinje i arbetslivet också!
En stallkompis uppmärksammade mig på hennes svar utifrån att hon tyckte det stämde in så himla bra på hur jag
”tvingats” jobba med min gosse för att få honom mer motiverad …… OCH det fungerar
Han är den absolut svåraste häst jag haft & jag har fått tänka om helt jämfört med tidigare pållar som varit självgående men där den jag har nu är bekväm med en inbyggd istadighet. Genom att själv vara
MYCKET positiv, aldrig bli arg utan vara bestämd, berömma så att man nästan känner sig larvig, rida korta intensiva pass & på det en hel del godis har vi ändå kommit vidare en bra bit
Sedan skulle JAG vilja tillägga (men förstår varför nedan inte nämns i svaret från Nina Bengtsson) att man ibland, och efter att ha försökt ”allt” utan större goda resultat bör fundera på om det är värt att behålla det man bedömer som en omotiverad häst.
Hästar/ ridning kostar oftast mycket pengar, tar massa tid, man lägger ner massa engagemang och känslor och om man ofta/ under lång tid inte ”får ut” det man önskar av hästen kanske det är bättre att ens vägar skiljs åt.
Det blir ju inte roligt för varken ryttare eller häst om man aldrig är överens och nöjda.
Jag sålde själv en häst (Archie) av denna anledning; jag ville mer än hästen som efter försäljning till ridskola fungerar hur bra som helst sedan många (7) år tillbaka.
Håller fullständigt med dig om ovanstående & hade jag haft min häst med syfte att tävla & träna på den nivå som jag gjorde tidigare i livet (MSV-dressyr) så hade det aldrig fungerat med just denna individ….. Jag hade tröttnat innan hästen gjort det 🙂
Nu tränar jag visserligen en del men tävlar inget & vill inte göra det heller så då passar det utmärkt för mig med denna häst & det har verkligen blivit en utmaning att se hur långt vi kommer träningsmässigt. Nu är han ju inte alltid ”stökig” i ridningen utan där i mellan fantastisk & alldeles underbar 🙂
Min uppfattning är att ganska oerfarna ryttare köper lite för svåra hästar som har presterat bra på tävlingsbanan men då med mer erfaren ryttare i sadeln som förklarar det goda resultatet. Alla välutbildade hästar blir inte automatiskt läromästare……