Sitter och läser en intervju med Ulla Håkansson och det är väl inga konstigheter med den men däremot blir jag lite trött på en del kommentarer om den på nätet.
Man får gärna hylla Ulla som nästan bara rider utomhus men varför måste så många skriva saker som ”åhhh det är så TRÅKIGT att rida i ridhus”.
Jag har alltid hävdat att den som tycker att det är tråkigt att rida i ridhus eller på en ridbana brister i sin fantasi för oaktat vilken häst man sitter på, ung eller gammal, välutbildad eller endast grundriden så kan man variera sin ridning huuuur mycket som helst om man VILL.
Ibland hör man att rida på bana beskrivs som att man rider ”runt runt” men det är ju verkligen ryttarens VAL i så fall och definitivt inget måste.
Även på en ganska lite utbildad häst kan man rida en massa halvhalter, övergångar, olika vägar, man kan göra små vändningar i skritt, rygga något steg, rida lätt, stå upp i lätt sits, öka och minska traven och galoppen bla bla bla bla.
Så det är enligt mig inte platsen där man rider som per se är ”tråkig” utan det är vad man väljer att göra där, eller inte, som gör ridningen tråkig- så tycker jag.
Jag tycker ju att rida ut är tråkigt förutom om jag har sällskap. Att rida på en bana utan en plan är ju såklart tråkigt och meningslöst. Tror många bara rider runt planlöst.
Jag instämmer helt!
Ja, jag skulle nog kunna rida på ridbana och i ridhus sju dagar i veckan. Älskar att traggla dressyrarbete och gör det även när jag rider ut 🙂 Stackars härstar 😉 Men så GIVETVIS rider jag ju ut också (ja inte just nu för nu är min häst bara ett halvår gammal), men det är nästan uteslutande för hästens skull. Tycker det är rätt så tråkigt att rida ut, men visst – omväxlande miljö och framförallt vacker miljö gör ju saken oändligt mycket bättre än platta åkrar och grusvägar …
Vi som har oändligt med ridrundor utomhus i skogen så är de såklart både kul och stärkande fö hästen att gå där, därför väljer ja till största del att träna mina hästar i skogen. När Ebba levde gick hon max 2 pass i veckan på ridbanan och 3 till 4 pass ute i skogen. Stenai blir de väl mer ridbana med i början tills vi har jobbat ihop oss men sen ska han också ut så mycket som möjligen i skogen!
Variation är det bästa så klart men jag gissar att de som tycker det är tråkigt och enformigt att rida på banan/ridhus inte har någon direkt plan när de rider. Ser många som verkar rida runt lite planlöst utan något syfte med passet. Klart det blir tråkigt då. Tror inte lika många skulle tycka att det var tråkigt att träna för tränare, men då får du ju också instruktioner och passet blir mer meningsfullt. Sen är det jättebra att rida i skogen men tror att de som rider runt planlöst i ridhuset nog rider rätt planlöst i skogen också….
Det skulle vara intressant att veta hur många som rider utan tränare på bana som faktiskt har en PLAN för sitt pass och som håller sig till den?
Typ: ”idag ska jag fokusera på övergångar och tempoväxlingar och rida massor av halvhalter”.
Som några påpekat tycker jag mig också se hur en del liksom bara rider runt, runt- mer som en avrastning av hästen än som målmedveten träning så att säga.
Jag tycker som nämnts att ett pass kan varieras i det oändliga och för mig gäller det snarare att jag måste begränsa mig för skulle jag träna på ”allt” skulle jag ju kunna rida i många timmar om hästen och jag hade orkat det :).
Tänk om jag hade ridit övergångar, tempoväxlingar, halter, ryggningar, fram och bakdelsvändningar, skolor i trav och galopp, skänkelvikning, enkla byten, seriebyten ner till varje, piaff, passage….jisses….skulle jag träna på allt det under ett och samma pass och göra det BRA…
Men även med en mindre utbildad häst kan man variera massor och jag tycker inte ens att man behöver ha någon större fantasi för att göra det.
Sedan kan man även variera uteritterna massor om man vill det; även där kan man ju tex rida övergångar, tempoväxlingar och allt möjligt annat om man vill.
Själv använder jag dock just uteritterna till främst kravlösare ridning eftersom jag tror på att variera detta med det mera ”skarpa läget” på banan.
Hade jag krävt samma sak vid uteritter tror jag det hade blivit lite för mycket för oss båda- man behöver ett break, om inte fysiskt så i vart fall mentalt.
Jag hamnade tidigare i en ond cirkel av allmänt planlös ridning på banan då jag har en häst med dålig framåtbjudning & en del istadighet & därför mest fokuserat på att han ska gå fram för lätta hjälper med kvicka reaktioner och där jag måste ”släppa benen” för utan detta så kommer man ju ingenstans med någonting. Ville liksom inte ”störa honom” med volter, andra övningar mm & jag vet bättre egentligen men så blev det i allafall….
Sen tog jag en diskussion med mig själv & bestämde att jag inte fick rida ett enda sådant pass igen 🙂
Köpte lite olika böcker med väldigt blandade ridövningar för inspirationens skull & inför varje vecka väljer jag några övningar & sen växlar jag mellan dem tills de fungerar bra & sen byter jag övningar.
Vad hände ? Jo, bättre bjudning, roligare & betydligt mer fokuserad ridning, svettigare ryttare & mer uppmärksam häst.